I dag startar primärvårdens uppmärksamhetsvecka om alkoholens påverkan på hälsan. Syftet är att de 900 000 svenskar som har riskabla alkoholvanor ska få bättre hjälp.
Riskbruksprojektet, som skulle se till så att alkoholfrågorna lyfts i primärvården, avslutades i december förra året. Men uppmärksamhetsveckorna om riskbruk av alkohol har har överlevt projektet, och i dag inleds en ny vecka.
– Det här drivs av primärvården runt om i landet. Vi på Statens folkhälsoinstitut har inga särskilda pengar för det här i år, men vi har stöttat bland annat genom att trycka upp en del material, säger Ewa Jonsson, utredare på Statens folkhälsoinstitut, FHI.
Ambitionen med både Riskbruksprojektet och uppmärksamhetsveckan är att frågor om alkohol ska bli lika vanliga som frågor om kost, stress, tobak och fysisk aktivitet när människor möter hälso- och sjukvården.
Som Accent tidigare berättat visar dock en ny studie att vårdpersonal inte frågar patienter oftare om alkohol eller upptäcker fler skador nu än före Riskbruksprojket började.
Men Ewa Jonsson anser att Riskbruksprojektet var en bra satsning ändå.
– De undersökningar som vi gjorde under projektets gång visar att personalen blivit tryggare i sin kunskap om alkohol och tryggare i att ta upp frågan med patienter.
Det finns dock fortfarande förbättringar att göra, enligt Ewa Jonsson.
– Arbetet måste fortsätta så att personalen vågar ställa frågan och verkligen gör det, och så att jag som patient tas på allvar. Här har uppmärksamhetsveckorna sin betydelse.
Huruvida uppmärksamhetsveckorna kommer att fortsätta anordnas eller inte är dock ännu inte bestämt.
I nuläget har 13 procent av svenskarna i åldern 16–84 år riskabla alkoholvanor, enligt Nationella folkhälsoenkäten. Det motsvarar 900 000 personer.
Mest utbrett är riskbruket bland män i åldern 16–29 år: hela 30 procent av de unga männen berusningsdricker minst två gånger i månaden. Motsvarande siffra för kvinnor i samma ålder är 23 procent.
Jenny Stadigs