Den som tror att trenden med unga som dricker allt mindre är unik för Sverige har fel. Även de brittiska ungdomarna dricker allt mindre, även om de fortfarande dricker mer än inga i andra länder.
– Det är media som blåser upp bilden av att alla ungdomar dricker sig fulla. Kanske den tidigare generationen gjorde det, säger Liam Brooks, 18, som aldrig druckit en droppe trots att han nu har åldern inne.
Det var just åsynen av fulla äldre som fick Liam Brooks att bestämma sig för att vara fortsätta vara nykter.
Liam Brooks helnykterhet är inte typisk för brittiska ungdomar, men fler och fler tar efter hans beteende. År 2011 uppgav 12 procent av ungdomarna i åldern 11 – 15 år att de druckit alkohol föregående vecka. Tio år tidigare var den siffran 26 procent. Andelen som uppgav att de någonsin varit berusade sjönk under samma period från 61 procent till 45 procent.
Bland äldre tonåringar och unga vuxna ser man samma mönster. År 1998 uppgav 71 procent av ungdomarna i åldern 16 – 26 att de hade druckit alkohol under veckan. År 2010 var siffran nere i 48 procent.
Ungdomarnas inställning står i stark kontrast till de medelålders som lägger allt mer pengar på alkohol.
Tidningen Spectators Frasor Nelson har kallat det en ”Ab Fab”- effekt efter TV-serien Absolutely Faboulous, eller Helt hysteriskt som den heter på svenska, där dottern ser med avsmak på sin mamma och hennes vänner när de dricker sig fulla.
Trenden utmanar mångas syn på ungdomar och experter radar upp teorier för att försöka förklara fenomenet.
– En förklaring kan vara att alkohol faktiskt är svårare att få tag på för unga nu för tiden, äsger Jonathan Birdwell, forskare på tankesmedjan Demos och författare till två rapporter om alkoholtrender i Storbritannien.
Han anser också att pubar och klubbar är bättre på att hålla koll på åldersgränser. Även detaljhandlarna har blivit bättre sedan regeringen har höjt böterna för den som säljer till underåriga till 20 000 pund.
Andra teorier som framförts är att kampanjer som uppmärksammar britterna på riskerna med att dricka för mycket har givit resultat, att höjda terminsavgifter på universiteten kanske gör unga mer motiverade att satsa mer på studier och mindre på att dricka eller att berusningskulturen håller på att ge vika.
Demografiska trender, som att en större andel av befolkningen numera är muslimer, har också lagts fram som förklaring, liksom att den nya tekniken gör att ungdomar allt oftare umgås utan att träffas, via sociala medier.
Inte bara alkoholkonsumtionen har minskat. De unga britterna är nyktrare även vad gäller andra droger än föregående generation.
Undersökningar visar att 17 procent av eleverna någon gång tagit droger 2011, jämfört med 29 procent 2001. Även tobaksanvändningen har minskat.
Allt är dock inte frid och fröjd. Jämfört med övriga europeiska länder i den så kallade ESPAD-studien som görs vart fjärde år på svenskt inititativ, ligger de brittiska ungdomarna illa till.
– De unga som dricker, dricker mer än deras europeiska motsvarigheter, säger Rosanna O’Connor, chef för Droger och alkohol vid Public Health England.
Jonathan Birdwell anser att det är för tidigt att säga att Storbritannien slutat sleva upp till sitt rykte som fyllenation, men att de unga ändå ska ha beröm för sitt ändrade beteende.
– Medias rubriker handlar ofta om berusningsdrickande och det är ett stort problem, men jag tror att det skulle vara bra att fokusera mer på den positiva utvecklingen bland unga och på dem som väljer att inte dricka alls, säger han.