Studien, som gjorts av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, omfattar en statistisk uppföljning, en intervjustudie, samt en enkät som besvarats av 1 100 personer (de som har alkolås efter rattfylleri och de som inte tilldömts alkolås, men som fått körkortet återkallat på grund av rattfylleri).
– Av de som besvarat enkäten upplever de flesta en förbättrad hälsosituation ett tag efter rattfyllerihändelsen. Respondenterna uppger att de dricker mindre alkohol, mer sällan eller aldrig, och när de dricker är det mindre mängd än tidigare. Gruppen med alkolås har minskat sitt drickande mer än gruppen utan alkolås, säger Susanne Gustafsson, utredare på VTI, i ett pressmeddelande.
Den som dömts för rattfylleri kan välja att ansöka om att få behålla sitt körkort med villkoret att de bekostar och använder ett speciellt alkolås i fordonet. Ansökan om körkort med alkolåsvillkor kan ske direkt efter rattfyllerihändelsen och det indragna körkortet.
Bland de som har alkolås och arbetar var behovet att kunna köra bil i arbetet, och att kunna ta sig till arbetet, de viktigaste skälen till att välja alkolås. Bland de som inte arbetar var de viktigaste skälen att körkortet behövs för att kunna ha ett socialt liv och en meningsfull fritid, samt för inköp.
För dem utan alkolås var de viktigaste skälen till att inte ansöka att det kostar för mycket, 64 procent, att de inte har något alkoholberoende/-missbruk, och inte vill bli ”stämplade” med ett alkolås, 37 procent, eller att de klarar sig bra utan körkort, 26 procent.
De som deltagit i undersökningen framförde också om förbättringar av systemet vad gäller information och bemötande, handläggningstider, kostnader, provtagningar och användning utanför Sverige.
Fotnot: Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var 45 procent bland dem som hade alkolås, och 28 procent bland dem som inte hade alkolås.