– Vi har inte kunnat finna någon signifikant ökning av vare sig tobaks-, drog- eller alkoholmissbruk i Haiti, säger Athena Kolbe, socialarbetare och doktorand vid University of Michigan i Detroit som gjort flera fältstudier i Port-au-Prince.
Sex veckor efter den svåra katastrofen den 12 januari i fjol gjorde hon och hennes kolleger en hushållsundersökning, där de frågade tusentals haitier hur deras liv blivit efter jordbävningen. Vad gäller droger använde de metodiken i WHO:s ”Assist” (The Alcohol, Smoking and Substance Involvement Screening Test).
– Nivåerna var påtagligt låga i alla samhällsgrupper, med undantag för dem med högst inkomster. Vi ska mäta droganvändning i nästa studie också, men jag misstänker att det kommer att vara fortsatt låga nivåer. Det är inte socialt accepterat att använda droger i Haiti, enligt Athena Kolbe.
– Men vi har alltså bara undersökt hur läget var en kort tid efter jordbävningen. Posttraumatiska stress-symptom, som hör ihop med droganvändning, dyker ju ofta inte upp förrän flera månader eller år efter en traumatisk händelse.
Det tycks finnas få undersökningar av drog- och alkoholbruk i Haiti. Men tidigare studier har visat att en genomsnittlig haitier över 15 år dricker 6–7 liter alkohol per år (WHO:s ”Global Status Report on Alcohol 2004”, som redovisar siffror från 1961 och framåt). Det är inte signifikant högt jämfört med exempelvis de flesta europeiska länder, men något högre än i grannländerna Kuba och Dominikanska republiken.
Gunilla Kinn