Christer Hofström: Det ska vara kul att vara narkotikahund

Christer Hofström är narkotikahundförare. Ett stort hundintresse i kombination med att han på nära håll sett narkotikans avigsidor ledde till yrkesvalet.
Christer Hofström. Foto: Patrik Lundin.

Det är söndag, men i Teknik- och naturbruksgymnasiet i Norrtälje är det full fart. Under helgen samlas två- och fyrbenta kursdeltagare i skolan för att prova på att söka efter narkotika.

Instruktören Christer Hofström inleder med ett teoripass. Han visar bilder på narkotika och gömmor där hundar har hittat droger. Han har utbildat hundförare sedan 2010.

Intresset väcktes 1992 när han fick jobba med visitationspatrullen
i Kriminalvården.

– Jag blev fascinerad av att hunden kan göra så stor nytta för samhället. Bara tullens hundar sparar omkring en miljard kronor i skattepengar varje
år, säger han.

På hans kurser lär sig deltagarna att söka narkotika, sprängmedel, vapen
eller pyroteknik.

– Pyrotekniksök används av väktare som jobbar på fotbollsarenor.

När det är dags för praktiska övningar tejpar Christer Hofström upp olika föremål på en vägg. Under den första tejpbiten fäster han hundgodis, under den andra en tennisboll och under den tredje en bit kexchoklad. Sist gömmer han ett plaströr med bomull preparerat med cannabisdoft. En efter en kommer hundarna in i rummet för att söka.

Hunden Iron Maiden är först. Christer Hofström säger ”leta” och visar med handen på väggens föremål. Iron Maiden nosar intresserat på föremålen, men när han hittar röret stannar han till. För varje gång han sniffar tydligt runt röret klickar praktikanten Anette med en så kallad klicker och han belönas med godis. Till sist sätter han sig ner och stirrar stint på gömman. Det är hans sätt att markera.

– Om hunden går tillbaka och letar på ett redan genomsökt ställe säger ni ”färdig”. Det är ett kommando som hunden lär sig fort. Det är viktigt att den inte ödslar energi på att leta där den redan har varit, säger Christer Hofström.

Christer Hofströms egen hund Atlas känner doften av intressanta föremål och hoppar upp på bordet. Foto: Patrik Lundin.

Han började sin karriär som hund­förare i Kriminalvården.

– Det var inte ovanligt att de intagna gömde en liten bit hasch på något enkelt ställe och hoppades att vi skulle nöja oss med det. Därför måste hunden leta igenom hela området även om den redan hittat något, säger han.

Nu är det mattes tur.

– Innan man låter hunden söka utan koppel måste man själv inspektera området för att se att det inte finns något den kan skada sig på. Håll fullt fokus på hunden och ha den inom synhåll hela tiden när den söker. Säkerheten går före allt, säger Christer Hofström.

Hundarna väljer sitt eget sätt att markera förklarar Christer Hofström.

– Vi använder bara positiv inlärning. Då lär de sig fort. Ordet ”nej” finns inte
i vår värld. Det använder vi bara om det är fara för hundens liv eller hälsa. Det ska vara kul att vara hund.

Den bruna flatcoated retrievern Vera är ivrig och skuttar och hoppar. Hon verkar ofokuserad, men så beslutar hon sig för att söka av föremålen och markerar vid doftprovet. När hon har klarat uppgiften blir hon överlycklig och springer runt mellan deltagarna och vill ha beröm.

Schäfern Maxa använder en helt annan taktik. Hon går lugnt och metodiskt tillväga. Väl framme vid gömman tar det några försök innan hon förstår vad som förväntas: backa undan och fokusera gömman med blicken.

– Lägg märke till att ingen av hundarna har tagit bollen eller godiset. De har något viktigare som väntar där framme, säger Christer Hofström.

Den stora blandrashunden Bamse har svårt att slita sig från husse. Han får en enklare uppgift. Röret läggs synligt på golvet och han får godis och beröm när han nosar på det.

– Bamse vill ogärna gå fram till röret. Då måste man anpassa uppgiften. Det är viktigt att alla hundar får känna att de lyckas, säger Christer Hofström, och tillägger att det gäller även tvåbenta deltagare.

– De ska känna sig stolta översin hund och vara glada när de går härifrån.

När Bamse klarat uppgiften får han, liksom de andra hundarna, applåder av deltagarna.

– Vi jobbar mycket med applåder och glädje, säger Sonja Nordqvist, som assisterar Christer Hofström.

Jaktlabradoren Boris är ivrig och okoncentrerad. Christer Hofström visar hur matte kan lugna hunden genom att hålla för ögonen på den. Foto: Patrik Lundin.

Jaktlabradoren Boris är sist ut av kursdeltagarna. Han lyckas få loss
tennisbollen. Den får han inte behålla, men när han löst uppgiften får han
leka med den som belöning.

– Det är intressant och roligt att se sin hund jobba. Oerhört inspirerande, säger Boris matte Anna Hälleberg Lausing.

Hon har tidigare testat såväl jaktlydnad och viltspår som ”nosework”, där hunden får söka specifika dofter i olika miljöer.

– Det här är ett sätt att vidareutveckla det. Jag kommer nog att anmäla mig till den ettåriga utbildningen, säger hon.

”Min bästa vän gick bort på grund av droger. Jag vill bidra till att förhindra sådant.”

Christer Hofström

Christer Hofström håller kurs tre helger av fyra. På vardagarna letar han narkotika på uppdrag av kunder. Drivkraften springer ur personliga erfarenheter.

– När jag bodde i USA hade jag en sambo som rökte marijuana och tog amfetamin ibland. Jag såg vad det gjorde med henne. Senare gick min bästa vän bort på grund av droger. Jag vill bidra till att förhindra sådant. Och så är det så väldigt roligt att jobba med hundar, säger han.

Enligt Christer Hofström är inte alla hundraser lämpliga.

– Vi säger inte nej till någon på grund av ras, men små hundar orkar inte lika mycket. Främst tittar vi på individen, men springer spaniel, labrador, schäfer, collie och malinois är raser som brukar passa. Hunden måste ha jaktvilja och söklust.

”Fyndlådan” där Christer Hofström samlar fynd som hundarna gjort – dock inte narkotika. Foto: Patrik Lundin.

Själv har han två labradorer och fyra belgiska vallhundar (malinois).

– Det är mina favoritraser, belgiska vallhundar för deras arbetsvilja och labradorerna för deras noggrannhet.

Men hundföraren är minst lika viktig.

– Man måste vara ödmjuk och ha fingertoppskänsla för människor. Och förstås känsla för sin hund. Den måste komma i första hand. Allt ska göras
med glädje. Vi accepterar inte att man är för hård mot sin hund.

I teorilektionerna ingår konflikt­hantering.

– Vi möter många missbrukare. Då gäller det att vara tydlig, men också ödmjuk och lyhörd. Oftast är de glada när vi kommer. De flesta som till exempel är på ett behandlingshem vill ju inte att det ska finnas droger
där, säger han.

Fotnot: Klicker är en liten apparat med vilken man kan få fram klick-ljud som hunden ska lära sig associera med belöning.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer