Barbro Westerholm. Foto: Per Kristiansen.

Barbro Westerholm: Monopolet skyddar mot alkoholskador

Mest känd är nog Barbro Westerholm för att hon sett till att homosexualitet slutade betraktas som en sjukdom. Mindre känt är hennes engagemang i alkohol- och narkotikafrågor.

Barbro Westerholm har fyllt 88 år, men några planer på att gå i pension har hon inte.

– Nej, jag kommer nog aldrig att sluta jobba. Jag ställer inte upp i nästa års val, men tänker engagera mig i Age Platform Europe, en organisation som för årsrikas talan på EU-nivå. Och så kan jag få möjlighet att skriva det jag vill, säger hon.

Nyligen har hennes memoarer kommit ut, och hennes meritlista är imponerande.

– Får man leva tillräckligt länge får man en del gjort, konstaterar hon.

Hennes engagemang i alkohol- och narkotikafrågor väcktes redan när hon var barn.

– Under uppväxten såg jag vad alkohol och spel gjorde med min morfar och min morbror. De pengar min morfar förde med sig i boet försvann. Min mormor skiljde sig och började arbeta som kontorist för att försörja familjen.

Som chef för Socialstyrelsen blev Barbro Westerholm även engagerad i lördagsstängning av Systembolaget. Först i form av ett försök under sommarmånaderna 1981 och sedan permanent från 1982 (Den upphörde dock 2001).

– Jag fick klart för mig att mycket av det våld som kvinnor och barn utsätts för hänger ihop med alkohol, inte minst under helgerna.

Tobak fanns också i Barbro Westerholms barndom.

– Min pappa var storrökare. Jag förstod inte varför vi måste tapetsera om så ofta för att tapeterna blivit gula, eller varför min mamma var tvungen att byta ljusen i ljuskronan varje år för att de gulnat.

Faran med tobaksrökning insåg hon först senare.

– Det var främst när jag höll på med p-pillerstudien och vi kunde konstatera att rökare som åt p-piller löpte större risk att drabbas av arteriell blodpropp. Vi gjorde också världens första studie på att rökning kan skada fostret.

Att inte bara rökning utan också alkohol är skadligt för foster har forskningen gjort allt tydligare.

– Till vårt missbildningsregister fick vi tidigt in rapporter om barn till mödrar som druckit mycket alkohol under graviditeten. Vi såg att barnet kunde få skador av alkohol. Vår slutsats var att alkohol inte ska konsumeras när man är gravid, vilket vi började informera om.

Några planer på att pensionera sig har inte Barbro Westerholm. Foto: Per Kristiansen.

Under läkarutbildningen gjorde hon och de andra studenterna laborationer där de bland annat testade effekten av smärtstillande läkemedel på varandra.

– Vi mätte tandsmärta genom att sätta ett vibrerande instrument mot tänderna och noterade hur lång tid det tog innan försökspersonen kände smärta.

Försökspersonerna hade i förväg fått olika smärtstillande medel, acetyl­salisylsyra eller olika opioider. Som väntat hade opioiderna bäst smärt­stillande effekt.

– Men det som var intressant var att olika personer reagerade så olika på samma preparat. Vi tog alltid med oss spyhinkar, för vi hade lärt oss att några blev illamående och behövde hjälp hem, medan andra blev höga och klättrade på väggarna. Det fick mig att förstå att vi reagerar olika på droger.

Försöken fick förödande effekter för vissa.

– För några av våra studiekamrater blev det inkörsporten till ett beroende. Försöken blev förstås förbjudna senare.

”Aids var en dödsdom. Och det fanns inga bromsmediciner, så vi drev frågan om sprututbyte hårt.”

Barbro Westerholm

Enligt Barbro Westerholm var synen på narkotika väldigt naiv.

– Medicinalstyrelsen sa ja till legal förskrivning av narkotika i mitten av 1960-talet. Då var jag föredragande läkare i Medicinalstyrelsen och skulle godkänna licenserna.

Försöket avbröts av att antalet som injicerade narkotika och blev beroende ökade, och att en 17-årig flicka, som inte var inskriven i programmet, avled av en överdos hon fått av en patient.

– Det gick åt helvete helt enkelt.

Trots de avskräckande erfarenheterna blev Barbro Westerholm en stark förespråkare av läkemedelsassisterad behandling, LARO.

– Lars Gunne, som var ansvarig för ett försök med LARO på Ulleråkers sjukhus, visade mig siffror på hur det gick för patienterna i försöket jämfört med andra. Det blev så tydligt att LARO räddar liv, säger hon.

När försöket sedan permanentades sattes ett tak på antalet som fick vara inskrivna.

– Det är ju befängt. Om vi har hundra platser, vad ska vi då göra med den hundraförsta som kommer? Jag tycker det ska vara höga krav för att få LARO, men alla som uppfyller kraven och kan ha nytta av läkemedlen ska få dem.

Idag är taket borttaget.

I början av 1980-talet, när HIV och aids dök upp, blev Barbro Westerholm ord­förande för Läkare mot aids. Sprututbyte blev en viktig fråga.

– Aids var en dödsdom. Och det fanns inga bromsmediciner, så vi drev frågan om sprututbyte hårt.

”Det var på Social­styrelsens trappa, när jag mötte de homosexuella demonstranterna, som jag blev politiker.” Foto: Per Kristiansen.

Omkring 1970 började det dyka upp tecken på att bensodiazepiner skulle kunna vara beroendeframkallande.

– Jag hade som uppgift att gå igenom recept för att se hur många jag kunde
hitta som gjorde många uttag. Vi utgick från receptregistret i Jämtland. Jag
såg att en del tog bara ut ett recept medan andra verkade fortsätta ta ut
stora mängder.

Läkarkåren ville inte höra varningsklockorna, bensodiazepiner hade lanserats som ofarliga.

– De skulle ju inte vara beroendeframkallande sas det. Men så småningom kom TUB-projektet (Terapi och utredning av bensodiazepinberoende) på S:t Görans sjukhus, där de som blivit beroende kunde få hjälp.

”Jag hoppas verkligen att regeringen tar fram en strategi så att vi får en ANDTS-politik värd namnet.”

Barbro Westerholm

Barbro Westerholm är idag suppleant för Liberalerna i riksdagens socialutskott, som nyligen röstade mot regeringens förslag till ANDTS-strategi.

– Jag hoppas verkligen att regeringen tar fram en strategi så att vi får en ANDTS-politik värd namnet. Förslaget de lade fram kunde vi inte rösta för. Det saknade ju helt skarpa förslag! Det borde inte vara så svårt, vi är ju egentligen eniga om vilka problemen är.

Även förslaget om gårdsförsäljning gör henne upprörd.

– Jag undrar vem som egentligen vill ha det. Monopolet är ju så bra. Det inte bara skyddar mot alkoholskador. De har ju också ett fantastiskt sortiment och kvalitetstänkande.

Inte heller tror hon att producenterna vill bli av med monopolet.

– Vi har en stuga på Landsort, där det finns en lokal ölproducent. Deras öl går att köpa i Systembolagets butiker i Norrland. Det skulle ju vara omöjligt utan monopolet.

Hon ogillar också Moderaternas senaste utspel om att ta bort matkravet och tillåta hemleverans tillsammans med mat.

– Jag blir förskräckt när Moderaterna föreslår att man ska få köpa alkohol med hämtmaten. Det undergräver alkohol­politiken och monopolets ställning.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer