Det är en liten, men naggande god, skara tappra båtluffare som samlas på Strömkajen i Stockholm den här torsdagsmorgonen i juli. Regnet hänger som alltid den här sommaren i luften, men det hindrar varken medlemmen Karin Engström, hennes man Vassilis Aravidis, Stockholmsdistriktets representant Jan Stenefors eller undertecknad med ivriga pudeln Sunny att vilja ta en tur ut i Stockholms skärgård. Den här gången till Svartsö Alsvik i mellanskärgården.
På kajen finns även en äldre medlem som avböjer att vara med i reportaget – och så Mehdi Memarpuri från organisationen X-Cons, som samarbetar med IOGT-NTO på de här båtturerna. Han har hängt med på en handfull resor i sommar och har då fungerat som guide.
När klockan närmar sig nio och avresa konstaterar Jan Stenefors att tre anmälda saknas och att de antagligen inte dyker upp. Han rycker uppgivet på axlarna.
– Synd, för det var några barn som skulle ha kommit med också. Men de ville väl inte åka på grund av vädret, säger han och berättar att den usla sommaren till trots har de hittills 18 turerna varit bokade. På vissa turer har man haft fler än femton anmälda, vilket är väldigt bra. På andra – som i dag – är det färre. Snittet ligger på åtta–tio personer.
Men det är knappast antalet deltagare som avgör hur lyckad turen blir, menar Jan Stenefors, utan viljan att ha en trevlig och avkopplande dag tillsammans. Han understryker att det inte finns några regler eller ”måsten”. Var och en avgör hur mycket man vill vara en del av gruppen. Men man går ombord tillsammans och ser till att man är på plats när man samlas inför återresa.
Prislappen är billig: 40 kronor för medlemmar och 80 för icke medlemmar. En spottstyver för en härlig båtresa ut i skärgården. Många skriver upp sig på flera turer och kan på så vis luffa runt i skärgården för nästan ingenting. Dessutom i sällskap med ett trevligt och garanterat nyktert gäng.
Karin Engström och Vassilis Aravidis kommer att åka på ännu en skärgårdstur i morgon, till ön Fjärdlång.
– Vi tycker att det här är ett jättebra och billigt sätt att se skärgården. Det är ofta ett kul gäng som åker med, så det är perfekt om man är ensam, säger Karin Engström och får medhåll av Jan Stenefors:
– Ja, som ensam kanske det känns motigt att åka ut själv. Här får man möjlighet att under opretentiösa förhållanden resa med andra och få sällskap. Alla vill inte prata, men alltid finns det någon man kan hänga med, säger han.
Han berättar att det var han och Stockholmsdistriktets Monica Lindström som kläckte idén om båtluffen. De hade bägge båtluffat tidigare och tyckte att det var roligt.
– Vi drog igång verksamheten och upptäckte att många var intresserade. Det blev så populärt att vi på vårarna till och med har haft studiecirklar, där intresserade medlemmar får studera de öar de besöker. På så vis får man en fördjupad kunskap och upplevelse på plats. Vissa öar har ju en spännande historia, säger Jan Stenefors.
Till de mest populära utflykterna hör Siaröfortet, Vaxholm och Grinda. De är ofta fullbokade. I sommar båtluffar distriktet sammanlagt 23 dagar till 14 öar under juni och juli.
– Båtluffen har definitivt kommit för att stanna! säger Jan.
Just den här resan tar dryga två timmar och samtalet flyter lika lätt som båten.
Karin Engström berättar att hon har varit medlem i ungefär fem år. Anledningen att hon gick med i IOGT-NTO är att hon aldrig dricker och att hon har upplevt beroende på nära håll. Maken är däremot inte medlem.
– Men jag dricker inte särskilt mycket heller. Det blir ju så när inte Karin dricker. Genom henne får jag uppleva hur stark alkoholnormen faktiskt är i samhället och att man ofta blir ifrågasatt om man inte dricker. Det känns väldigt märkligt, säger han sakta.
Utanför fönstren börjar molnen skingras och snart bryter solen igenom. Det ska visa sig att dagen ska bli riktigt varm.
– Tänk vad de som valde att inte följa med nu gick miste om. Skulle inte förvåna mig om det regnar i Stockholm, säger Karin Engström och småler skadeglatt.
Framme på Svartsö–Alsvik bestämmer sig den lilla gruppen för att promenera bort längs vägen som – visar det sig – leder inåt land. Passerar grönskande hagar och öppna fält och plockar mogna smultron längs vägrenen. Pudeln skuttar glatt bredvid.
Efter en stund kommer insikten om att det där havsnära läget för en picknick hamnar längre och längre bort. Gruppen vänder om och hittar så småningom en liten glänta alldeles intill vattnet. Här blir det medhavd matsäck, småprat i solen – och bad! Inte bara för hunden utan även för den modige Mehdi Memarpuri som med viss tvekan kastar sig ut i böljorna. Efter en kort simtur tar han sig upp och torkar i solen.
– Det var faktiskt ganska skönt. Man får inte tänka så mycket, bara hoppa i, säger han och kastar iväg en pinne ut i vattnet till hunden.
Någon timme senare är det dags för hemfärd. Men innan dess är alla sugna på glass. En kiosk vid hamnen lockar med jättelika glasskulor till en sympatiskt låg summa och alla låter sig väl smaka, samtidigt som blåsvarta moln tornar upp sig vid en närliggande ö. Det mullrar dovt.
– Det ser ut som att vi kommer att klara oss från regnet precis, konstaterar Jan Stenefors, som tycker att dagen har varit bra. Trevligt och okomplicerat umgänge på en vacker ö. Precis så som en båtluff ska vara.
– Ja, det har varit superskönt verkligen, en riktig naturupplevelse, säger Karin Engström.
Minuten senare dyker Waxholmsbolagets båt upp. Gruppen går ombord och tystnaden sänker sig över de nu ganska trötta passagerarna. Som man brukar säga: sjön suger. Det gör vädret också när båten glider in mot Stockholms vackra hamninlopp. Men vad gör det när man har varit på båtluff i skärgården och har haft världens tur med vädret!