Nykterhet

Invandrarcafé gör succé i Boden

I Boden i Norrbotten är var tionde invånare invandrad. Just nu bor här cirka 700 asylsökande från länder som Afghanistan, Iran och Mongoliet. Varje onsdags­kväll öppnar IOGT-NTO sina portar för dem.
Mystic gräddar våfflor i IOGT-NTO:s lokal i Boden. Foto: Maria Zaitsewsky Rundgren

Det sjuder av aktivitet i den lilla föreningslokalen i centrala Boden. Den ligger i en källare och är inte lätt att hitta till för den oinvigde. Men hit kommer minst ett tjugotal asylsökande varje onsdag kväll när det vankas fika och gemenskap. Först på plats är Sigrid Söderholm, föreningens ordförande, och hennes vapendragare Alf Skott och Anvor Modig – som är syskon. Efter en stund kommer Mystic från Ghana och börjar vant dona i köket. I kväll står våfflor med grädde och sylt på menyn. Mystic är utbildad kock och går som barn i huset.

– Han känner stort ansvar för matlagningen, är ofta här och hjälper till och vill helst inte att andra lägger sig i. Jag har gett honom en egen nyckel så att han kan komma och gå som han vill, säger Sigrid med ett skratt.

Medan våffeljärnen värms upp och smeten vispas för hand droppar mor och son Buyantsetseg Dashnyam och Bayarjargal Bayarsaikhan från Mongoliet in. Pojken är sex år gammal och kan redan kommunicera på enkel, felfri svenska, trots att han bara bott här i två månader. Mamma ler och förklarar att hon trivs mycket bra på IOGT-NTO-föreningen. Hon får möjlighet att träna sin svenska och träffa svenskar – förutom andra asylsökande förstås.

Fler har droppat in. Några män från mellanöstern sätter sig vid datorn och snart vibrerar lokalen av orientaliska toner. Vid ett annat bord har ”ryssarna” slagit sig ner med varsin våffla; Guli och hennes son Fachat, Ruza och Astra. De kommer från före detta Sovjetrepublikerna Kazakstan och Kirgizistan.

Det är lätt att tro att IOGT-NTO:s invandrarcafé bara är mys och gemenskap över kulturgränserna. Och visst är det trevligt. Men det är också ett faktum att ryssarna håller sig på sin kant och araberna på sin. Den enande länken tycks vara själva föreningen och de som verkar här.

– Syftet med caféet är integration och att skapa ett kulturcentrum i Boden. Vi vill sprida den svenska kulturen. Men vi lär oss lika mycket av invandrarna och får massor tillbaka! Många asylsökande vill vara med och ordna fika och ibland är det de som bjuder oss på mat, säger Alf och berättar att framför allt muslimer ofta har en skev bild av exempelvis jämställdhet.

Föreningen har haft föreläsningar om just jämställdhet, vilket har väckt diskussioner. Ett påtagligt problem är att få de muslimska kvinnorna att komma till föreningen. De sitter oftast hemma medan deras karlar går ut. De vill inte låta sina kvinnor umgås med främmande män. En annan typisk ”kulturkrock” är det här med tider.

– Har vi bestämt att ses en viss tid kommer några alldeles för sent. Eller så kommer de hit en timme innan caféet öppnar och förväntar sig fika. Men där är vi bestämda. Vi öppnar klockan sex, det måste respekteras! säger Anvor med ett leende.

– Man får inte glömma att språkbarriären kan orsaka missuppfattningar. Men genom kroppsspråk, gester och ett öppet sinne kommer långt.

Hur gör man för att ”lära ut” den svenska kulturen? Genom att skapa konkreta aktiviteter, som exempelvis jul- och midsommarfester där man i handling visar typiskt svenska företeelser. En lördag i månaden arrangerar man också en dagverksamhet med ett speciellt tema. Det kan handla om matlagning, bakning, spel, dans eller annan underhållning. De asylsökande hjälper själva till att utforma aktiviteterna. På vägen får de nya vänner, kontakter, ökad kunskap om det svenska samhället och möjlighet att träna svenska. IOGT-NTO undervisar i samarbete med NBV även svenska för invandrare under dagtid.

IOGT-NTO:s invandrarcafé i Boden har två år på nacken och är i sanning ett bra exempel på integration över alla gränser. Inte bara för de asylsökande, utan även för dem som arbetar här. I styrelsen sitter en väldig mix av människor som tillför olika erfarenheter.

– Det är en stor fördel att känna till varandras verksamheter, oavsett om man jobbar med kamratstödet eller med integration. Vi blir som en liten familj och stödjer varandra i vått och torrt, säger Sigrid och lassar upp ännu en färdig våffla.

Maria Zaitzewsky Rundgren

Distriktsordförande om läget i Norrbotten. Läs mer.

Mer från Accent