På senare år har ett betydande antal IOGT-NTO-föreningar med medlemmar från bland annat Somalia startats runt om i landet, exempelvis i Örebro, Uppsala och Stockholm.
För drygt ett år sedan drogs projektet ”Nya grupper” igång på förbundets initiativ. Det syftar till att värva fler medlemmar, men innebär också ett integrationsarbete. Ibland handlar det om att starta helt nya föreningar, ibland om att ombilda exempelvis redan existerande somaliska föreningar till IOGT-NTO-föreningar.
Den nystartade somaliska IOGT-NTO-föreningen i Tyresö i Stockholm, med cirka 70 medlemmar, har bara gott att säga om IOGT-NTO. De känner sig välkomna och delaktiga. Efter att föreningens ordförande Mahdi Jemal Ali gått en så kallad ambassadörsutbildning på Tollare folkhögskola är han smått lyrisk. Hittills har 16 medlemmar ur de nya föreningarna gått utbildningen.
– Det blev en aha-upplevelse. Vi lärde oss massor om hur man bygger en förening, om demokrati och om alkohol. Nu har jag en bra förståelse om organisationen och ser enorma möjligheter för oss, säger Mahdi Jemal Ali, som efteråt frågade sig varför ingen hade berättat om IOGT-NTO tidigare.
Eduardo Rossel är utvecklingskonsulent på IOGT-NTO och är den som ansvarar för projektet:
– Kunskaperna om demokrati har medlemmarna nytta av ute i samhället generellt, inte bara i föreningen. Men ”Nya grupper” handlar inte om att vi ska lära dem hur de ska göra, utan om hur vi kan arbeta tillsammans och få en ökad förståelse. Men vi måste ha tålamod.
Han kallar processen ”jättekomplicerad, men mycket viktig”.
– Det står i våra grundsatser att alla har lika värde. Är det inte underbart om vi kan hjälpa nya föreningar att blomstra? Då hjälper vi inte bara föreningen utan också Sverige. Medlemmarna lär sig våra koder, processer, mötesteknik. Det är det goda som kommer av vårt arbete, säger Eduardo Rossel.
Forskningen ger honom rätt. Enligt Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete vid Högskolan i Jönköping, fungerar de gamla folkrörelserna som en språngbräda in i det svenska samhället.
En rikstäckande studie av muslimska församlingar som han och kollegor gjort visar att samverkan mellan organisationer som IOGT-NTO och muslimska församlingar, särskilt på lokal nivå, spelat en mycket stor roll för församlingarnas möjligheter att stärka sina band till andra organisationer och institutioner i samhället. Den samverkansmodell som de traditionella folkrörelserna hjälpt till att bygga upp kan alltså fungera som ett av flera integrationsverktyg.
– Det är också intressant att se hur de muslimska lokalorganisationerna utvecklat organisatoriska verksamhetsformer som påminner om folkrörelsernas, särskilt frikyrkorörelsen. Muslimska församlingar, av det slag vi ser i Sverige i dag, förekommer i stort sett inte i länder med muslimsk befolkningsmajoritet, säger Klas Borell.
IOGT-NTO:s generalsekreterare Peter Moilanen är medveten om att de nya föreningarna kan innebära utmaningar för IOGT-NTO framöver. Men han understryker samtidigt vikten av att tillvarata de resurser som de nya medlemmarna och föreningarna bidrar med.
– Vi behöver fler föreningar och många olika typer av föreningar. Vi behöver gå från enfald till mångfald, från homogenitet till heterogenitet. Men det kan förstås innebära att spänningar uppstår. De nya vill skapa ”sina” föreningar och föra in nya aspekter. De kommer att forma organisationen 2015 och framåt, säger Peter Moilanen och understryker att mixen är viktig för organisationens vitalitet och fortlevnad.
Att det uppstår spänningar när nya synsätt och arbetssätt tar plats i en organisation är ganska naturligt, menar han, och pekar på hur tufft det var för IOGT-NTO:s kamratstöd att etablera sig i början. De utgjorde då en ”ny” grupp medlemmar med egna behov och drivkrafter, som i vissa fall sågs på med skepsis av andra medlemmar.
– Från förbundet bejakar vi föreningar med många utlandsfödda och vill gärna se att det startar ännu fler. Samtidigt är det förstås viktigt att vi arbetar aktivt med bemötandefrågor. Just nu för vi samtal med NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) om studiematerial kring dessa frågor, säger Peter Moilanen, som tycker att det är viktigt att man pratar med varandra när missuppfattningar eller kulturkrockar uppstår.
Han anser att det inte möter några hinder att en förening nischar sig. Det är upp till var och en. Någon förening har kamratstödsmedlemmar. I en annan förening är alla medlemmar över 60 år. Eller somalier, turkar, bosnier. Kulturkrockar är bara positivt, tycker han.
– Nischade föreningar behöver inte vara sämre, bara annorlunda. Men visst har vi på IOGT-NTO en utmaning framför oss, att alla ska få vara med och känna sig delaktiga.
Oskar Jalkevik, distriktsordförande i Stockholms distrikt, berättar att han är mån om att besöka de nya föreningarna i distriktet regelbundet och delta på fester och arrangemang. Att bara sitta ner och berätta om sig själv och visa intresse och nyfikenhet på människor med annan kulturbakgrund är viktigt. Han bjuder även in till olika aktiviteter och har erbjudit de nya föreningarnas ordförande att gå en ambassadörsutbildning, där de har fått lära sig ”allt” om IOGT-NTO. Det har varit mycket uppskattat.
Fadila Jasarevic, som ursprungligen kommer från Bosnien, instämmer med Oskar Jalkevik i att det är viktigt att visa ömsesidig nyfikenhet. När den bosniska föreningen Zena bildades 2001 upplevde hon att det var få svenska medlemmar som visade intresse för hennes bakgrund. De hade också svårt att få svenskar att komma till deras lokal. Så småningom startade projektet ”Öppna dörrar” som syftade till att få till möten över kulturgränser och efter en tid kände sig föreningen som en del av IOGT-NTO.
Carl Wennerstrand, distriktskonsulent i Östergötland, har positiva erfarenheter av mötet med de nya medlemmarna.
– Min generella syn är att här i Östergötland möts de nya grupperna mest med nyfikenhet och entusiasm. Jag lägger mycket tid på våra nya föreningar för att de ska få en bra ingång och känna sig välkomna. Mycket går också ut på att ge dem de verktyg de behöver för att deras föreningsrutiner ska gå hand i hand med IOGT-NTO för att undvika missförstånd, säger han.
Han berättar att han av distriktsstyrelsen fått mycket stöd för att prioritera de nya föreningarna.
– För mig avgör inställningen hur IOGT-NTO kommer att överleva eller inte. Kan vi inte möta nya föreningar som just nya föreningar och välkomna dem, kommer vi inte finnas särskilt länge till. Det går inte att hävda att vi är en organisation för alla som brinner för nykterhet, konstaterar han.
Läs också: Konflikten i Växjö växer om IOGT-NTO-föreningen Wadajir som känner sig motarbetade på grund av sin somaliska bakgrund.