”Nykter i 1 år. NYKTER I 1 ÅR!? Aldrig hade jag trott att jag skulle skriva den meningen, men det är sant. Jag är så jävla glad och stolt för det”.
Så skrev skådespelerskan Ellen Bergström nyligen på Instagram – och offentliggjorde problemet hon burit på i flera år. Nu beskriver hon kampen mot alkoholen för Accent – och om vad som hänt sedan hon berättade om beroendet för omvärlden.
– Några har skrivit att de är glada för att jag vågade berätta. Andra har varit upprörda, de anser att jag inte har rätt att säga att jag har ett alkoholproblem om jag inte ligger på parkbänken varje dag eller hänger på låset till Systembolaget. Jag tror att personer som skriver så själva mår dåligt av alkoholen, men inte vill erkänna det, säger Ellen Bergström.
Hon menar att det är problematiskt att börja mäta vem som har det värst.
– Det kommer alltid finnas någon som har det bättre, alltid någon som har det värre. Om jag upplever att jag har ett problem med alkoholen har jag rätt att söka hjälp, säger Ellen Bergström.
Hennes problem började för flera år sedan. Alkoholen blev ett sätt att fly från jobbiga saker, som egentligen bara förvärrades av drickandet. Det blev en ond cirkel som gjorde att hon presterade sämre och att hon frekvent tänkte på alkohol.
– Jag kände att alkoholen styrde mig, snarare än tvärtom. Ofta fick jag jättemycket ångest, trots att inget särskilt hänt – det var den där kemiska ångesten som man kan få när alkoholen lämnar kroppen, säger hon.
Personer i hennes omgivning vittnade om att Ellen blev personlighetsförändrad när hon drack. Samtidigt ursäktade många hennes beteende, menade att hon var ung och överdrev sina problem – hon var ju bara ute och festade som alla andra.
Men Ellen Bergström säger att hon ofta var inställd på att ta två öl, sedan blev det ändå tio. Och därefter vinglade hon hem, spydde och vaknade med den där ångesten igen. Om och om igen försökte hon vara nykter, men klarade det inte längre än någon månad innan hon föll tillbaka i gamla spår.
Nu har det alltså gått mer än ett år sedan den senaste droppen alkohol.
– Den här gången kände jag ”nu räcker det”. Men det var läskigt att bestämma sig såklart, säger hon.
Ellen Bergström säger att hennes pojkväns stöd varit avgörande – han bestämde sig nämligen för att vara nykter i solidaritet.
– Annars tror jag inte att jag hade varit nykter idag, eftersom att jag testat många gånger förr och hade normaliserat drickandet. I början var det jobbigt att avstå. När man sätter förbud för sig själv, tänker man extra mycket på det förbjudna. Jag saknade ruset och kände att jag ville dricka, särskilt när jag var stressad eller mådde dåligt, säger Ellen Bergström.
Hon har testat att gå på AA-möten (Anonyma alkoholister) då och då, vilket också hjälpt. Men där fick hennes fördomar en rejäl törn.
– Jag hade en bild av att det bara skulle vara äldre personer där, att jag skulle vara yngst, och att alla skulle se helt nedgångna ut. Men så var det inte. Det var flera unga som såg ut som vem som helst, som mig. Det var verkligen en ögonöppnare att alkoholproblem inte syns på utsidan.
Idag har hon inget sug efter alkohol och hon hoppas att det förblir så.
– Jag tror att det är viktigt att inte tänka för långt framåt, då får man lite panik. Men jag känner mig ganska lugn, jag har festat klart. Till och med nu när jag säger det känns det läskigt, för det har varit mitt sätt att fly, och man vet aldrig vad som händer i framtiden. Men jag hoppas och tror att jag fortsätter vara nykter.