Narkotikapolitik

Nils Bejerots idéer väcker fortfarande starka känslor

Idag skulle Nils Bejerot, den svenska narkotikapolitikens fader, fyllt 100 år. En omstridd person långt efter sin död.

Nils Bejerot var bland annat verksam som socialläkare i Stockholm och som lärare i socialmedicin vid Karolinska institutet. Han föreläste under många år på polisutbildningen och fick därför epitetet ”polisläkaren”. Han arbetade hårt för en restriktiv svensk narkotikapolitik och brukar kallas den svenska narkotikapolitikens fader.

Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, har skrivit en bok om Nils Bejerot (1921–1988) och den svenska narkotikapolitiken. 

Björn Johnson. Foto: Håkan Röjder

– Han var en inflytelserik policy-entreprenör, men inte så betydelsefull som många velat göra gällande, säger han.

I boken analyserar Björn Johnson Nils Bejerots idéer om narkotikamissbruk och det narkotikapolitiska arvet efter honom.

”I dag skulle jag säga att hans inflytande främst märks i inriktningen på polisens insatser.”

Björn Johnson, Malmö universitet

– I dag skulle jag säga att hans inflytande främst märks i inriktningen på polisens insatser. De förtjänster och tillkortakommanden som dagens behandlingsinsatser har är inget han har påverkat, säger Björn Johnson.

Jessica Vikberg är ordförande för Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS, som Nils Bejerot var initiativtagare till.

Jessica Vikberg. Foto: Privat

– Jag har själv aldrig träffat Nils Bejerot, men det är ju fantastiskt att man så ofta refererar till en man som varit död så länge. Vilka spår han satt, även om det oftast är de som står för en liberalare politik som pratar om honom i negativa termer.

Även Jessica Vikberg anser att Nils Bejerot har fått klä skott för mycket som han inte varit ansvarig för.

– De som träffat honom beskriver honom som en väldigt engagerad person med stort hjärta. En man jag känner har berättat hur han var på väg att ta ett återfall och ringde Nils Bejerot mitt i natten. 

”De som träffat honom beskriver honom som en väldigt engagerad person med stort hjärta.”

Jessica Vikberg, Riksförbundet narkotikafritt samhälle

Genom att förklara hur beroende fungerar får han mannen att avstå från återfallet.

– Nils Bejerot var illa ansedd från början. Han reagerade på den liberala trenden och på försöket med legalförskrivning och de många dödsfallen och ville göra något. Man förstår att han ville väl. Det kom verkligen från hjärtat. Och det gör det ju fortfarande hos alla oss som jobbar med det här.

Pierre Andersson är policyrådgivare på IOGT-NTO.

– Hur otroligt det än kan verka är jag lite för ung för att ha varit med på den tiden, så jag har svårt att säga vad Nils Bejerot betytt, men det är rätt tydligt att den bild av som Magnus Linton utmålade, i sin bok Knark från 2015, inte stämmer. 

”Får intrycket att han var en ond galning som ville spärra in alla missbrukare på en öde ö.”

Pierre Andersson, policyrådgivare IOGT-NTO

Pierre Andersson anser att den negativa bilden kommit att bli förhärskande i debatten.

Foto: Nathalie C. Andersson

– Man får intrycket att han var en ond galning som ville spärra in alla missbrukare på en öde ö. Björn Johnsons nyligen utkomna bok om Nils Bejerot ger en mycket mer nyanserad bild.

Maria Söderberg är skribent och student, snart färdig med sin magisterexamen i historia, och tidigt engagerad i Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS.

– Nils Bejerot var en intressant person, men han dikterade inte precis politiken. Han gjorde analyser och hade idéer, men han var ju bara en person. Det var andra som omsatte det i praktiken. Stödet för hans idéer var stort i samhället.

”Genom Bejerots böcker fick jag upp ögonen för att bruket spreds för att man kände någon som använde narkotika.”

Maria Söderberg, RNS

När Maria Söderberg var 17 år såg hon hur narkotikaanvändningen ökade i Norrbotten, där hon bodde.

– Den dominerande synen var att det var samhällets fel och att de som använde drogerna mådde dåligt. Jag fick inte ihop det med det jag såg. Mina klasskamrater som höll på var från medel- och överklassfamiljer. Genom Bejerots böcker fick jag upp ögonen för tillgångens betydelse och att bruket spreds för att man kände någon som använde narkotika. Det var ett uppvaknande som gav mig verktyg att förstå vad som hände runt mig.

Maria Söderberg skrev till det nystartade RNS att hon ville bli medlem, men närmsta lokalförening låg 60 mil bort så hon startade en egen i Piteå. Efter gymnasiet flyttade hon till Stockholm och engagerade sig i RNS där. 

Maria Söderberg. Foto: Privat

– Nils Bejerot var inspirerande och ägnade sig mycket åt praktiskt folkrörelsearbete som att fundera över hur man skulle nå ut med information och vilka man skulle kontakta.

Hon säger att han ofta provocerade och inte var rädd för debatt.

– Därför utsattes han ofta för elakheter som påminde om Palme-hatet. Om man analyserar det han skrev så hittar man en omsorg om hela samhället. Han hatade inte missbrukare. Tvärtom. Men han ansåg att om man inte stävjar missbruket så släpper man fram onda krafter.

Enligt Maria Söderberg var Nils Bejerot inte någon förespråkare av hårda straff.

– Han förespråkade tvångsvård, men inte förrän alla andra möjligheter var uttömda, säger hon.

”Bejerot hävdade att vi inte skulle få bort drogerna genom att skapa ett drömsamhälle.”

Maria Söderberg, skribent och student

Den epidemi som Nils Bejerot talade om var inget som fick stöd i debatten.

– Det ansågs hemskt att prata om en epidemi, när det var samhällets fel att folk började med droger. Men Bejerot hävdade att inte ens genom att skapa ett drömsamhälle skulle vi få bort drogerna.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer