Missbruk

Experter: Rekordhög knarkdöd i Stockholm måste utredas

De narkotikarelaterade dödsfallen i Stockholm har fördubblats under de senaste tre åren – och ingen vet varför. ”Det behövs kunskap om vad som har hänt så att utvecklingen kan motverkas”, säger Mats Ramstedt, docent och chef på Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, Stad.

Under de senaste tre åren har de narkotikarelaterade dödsfallen i Stockholm ökat från 82 till 166. Totalt sett rapporterades över 500 narkotikadödsfall i Sverige under 2012, vilket är fler än någonsin tidigare. Siffrorna offentliggjordes i höstas, men ingen vet vad som ligger bakom den kraftiga ökningen.

– I diskussionen till vår rapport i höstas om utveckligen i Stockholm tog vi upp att det behövs mer kunskap om vad som har hänt – det är ju en så stor förändring i antalet dödsfall. Men det fick inte så mycket uppmärksamhet, säger Mats Ramstedt.

Han har därför tillsammans med tre andra experter skrivit en debattartikel som publicerades i Svenska dagbladet på juldagen, med krav på att alla akuta narkotikadödsfall i Stockholm ska utredas. Experterna anser även att en haverikommission bör tillsättas för att ta reda på vad som gått fel och vad man borde ha gjort för att undvika dödsfallet.

– Men det är lite olyckligt att debattartikeln kom mitt i ledigheten: ingen tar tag i det nu, och sedan glömmer man bort det. Så det är möjligt att vi behöver aktualisera frågan igen efter ledigheterna. Vi får se om det kommer något stöd för förslaget och hur vi ska gå vidare, säger Mats Ramstedt.

För att förslaget ska kunna bli verklighet krävs både finansiering och tillstånd.

– Det handlar inte om några enorma belopp, men någon måste tillsätta medel till det här. Men främst handlar det om att få tillstånd att ta fram kunskapen om dödsfallen och få intervjua anhöriga och andra personer runt de döda.

Mats Ramstedt är förvånad över den plötsliga och snabba ökningen av antalet narkotikarelaterade dödsfall i Stockholm.

– Det förvånade nog de flesta som såg statistiken, eftersom vi hade sett en långsiktig positiv utveckling i Stockholm under många år, framför allt när det gäller heroinrelaterade dödsfall. Något har inträffat i Stockholm, men vi vet inte vad.

Om något ska kunna göras åt den negativa utvecklingen är det en förutsättning att förstå vad som ligger bakom, anser Mats Ramstedt.

– Om det exempelvis skulle visa sig vara så att många dödsfall är kopplade till läckage av läkemedel skulle man behöva se över det. Och om det skulle visa sig att källan är densamma – det vill säga en viss typ att marknad där man dumpat priserna – så kan man punktbevaka den. Vi måste upptäcka mönster för att kunna sätta in insatser.

Majoriteten av knarkdödsfallen i Stockholm är relaterade till opiater som heroin samt opiatrelaterade läkemedel som metadon, buprenorfin och fentanyl.

– Tillgången på billigt heroin har ökat i Stockholm. Polisen säger att säljarna är mer aggressiva än tidigare: de uppsöker missbrukarna istället för tvärtom.

Det kan dock inte vara den enda förklaringen till ökningen av antalet dödsfall, eftersom det inte är troligt att personer utan tidigare erfarenhet av opiater tar en drog som oftast injiceras, anser Mats Ramstedt.

Det finns även slumpmässiga svängningar i hur många knarkrelaterade dödsfall som sker varje år, men en sådan här kraftig ökning kan inte förklaras av den typen av variation, enligt Mats Ramstedt.

– När man ser en så drastisk ökning kan man dra slutsatsen att något har hänt. Det är en för stor skillnad för att det bara skulle vara en tillfällighet. Det är oerhört viktigt att följa om det här är en uppgång som håller i sig eller om dödsfallen kommer att falla tillbaka till tidigare nivåer. Om det visar sig att antalet stannar på den här nivån eller ökar så är det ännu mer angeläget att göra något.

Narkotikadödsfall är i dag flerdubbelt vanligare än dödsfall i trafiken bland män under femtio år i Stockholm, men det görs jämförelsevis lite för att förhindra knarkdödsfall, enligt Mats Ramstedt.

– Att det är mycket mer fokus på trafikfarorna handlar om vilken grupp som är drabbad. Folk uppfattar det som att det här rör en begränsad grupp och att det inte är en risk för alla, säger han.

Bakom debattartikeln står även Anna Fugelstad, psykolog på Karolinska Institutet, Lars Age Johansson, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och Ingemar Thiblin, professor i rättsmedicin vid Uppsala universitet.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer