Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Resultaten visar också att cannabisrelaterade diagnoser har ökat i sjukvården i Sverige över tid, särskilt bland yngre. De med en sådan diagnos oftare är män med lägre utbildning och inkomst och andra psykiatriska sjukdomar.
– Ökad kunskap om hälsoeffekter av cannabisanvändning behövs för att kunna fatta välinformerade beslut inom både sjukvård och i folkhälsoarbete. Mina resultat lyfter bland annat fram individer med komplexa vårdbehov och understryker betydelsen av samsjuklighet inom psykiatrisk vård, säger Rynaz Rabiee, doktorand vid Karolinska institutet, i en artikel på KI:s sajt.
I avhandlingen har Rynaz Rabiee undersökt sambandet mellan användning av cannabis och andra droger och senare drogberoende bland drygt 9 700 vuxna som följts under 16 år.
Resultaten visar att cannabisanvändning inte är en oberoende riskfaktor för drogberoende.
– Sambandet mellan cannabisanvändning och senare drogberoende verkar snarare förklaras av annan droganvändning. Cannabisanvändning kunde kopplas till ökad riskför annan droganvändning vid uppföljning efter tre år, säger Rynaz Rabiee.
Risken för annan droganvändning var störst bland dem som hade använt cannabis det senaste året; nära tio gånger högre än bland ickd-användare.
I avhandlingen undersökes också sambandet mellan cannabisanvändning och ångest och depression över tid bland 1 100 kvinnor födda 1955-1993.
– Eftersom cannabis har ökat i styrka under de senaste 20 åren ville vi undersöka om sambandet var starkare bland de kvinnor som hade använt cannabis under den tiden. Det visade sig att i den yngsta gruppen kvinnor hade de som hade använt cannabis mer än dubbelt så stor risk för depression som de som inte hade använt cannabis, säger Rynaz Rabiee.
I avhandlingen granskas också data från 3,3 miljoner individer som har fått en cannabisrelaterad diagnos i den svenska sjukvården.
Resultaten visar att cannabisrelaterade diagnoser har ökat i Sverige över tid och det är de yngre som står för ökningen. 2006 hade 6 per 100 000 bland födda 1990-1994 en diagnos, att jämföra med 61 per 100 000 år 2016. Även bland de födda 1995-2000 syntes en ökning, från 9 per 100 000 år 2010 till 107 per 100 000 år 2016.
De var oftare män, från yngre åldersgrupper och med lägre utbildning och inkomst än de utan diagnos. En majoritet hade också ytterligare en psykiatrisk diagnos.
I avhandlingen undersöktes också vilka faktorer som påverkar risken att återkomma i cannabisrelaterad vård.
– Vi såg att drygt en femtedel av patienterna återkom i cannabisrelaterad vård under uppföljningstiden på 15 år, och att personer med låg utbildning, psykossjukdomar, affektiva sjukdomar eller personlighetssyndrom hade högst risk att återkomma. Dessutom hade unga personer, 18-35 år, en högre risk, säger Rynaz Rabiee.