Att människor drabbas av negativa konsekvenser av alkohol och andra droger är vare sig nytt eller ovanligt. Ändå får många inte den vård de behöver, personer med samtidig annan sjukdom bollas mellan instanser och kunskapen är fortfarande dålig på många håll. Därför har Kristina Berglund, docent i psykologi, lektor och forskare vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, skrivit boken Välja väg tillsammans med några kollegor.
– Vi i tyckte att det saknades en bok som beskriver helheten. Det finns många böcker som beskriver enskilda metoder, men när man undervisar eller jobbar med de här personerna behöver man se helheten, säger hon.
”Vissa kanske inte ens ska ha behandling, men behöver ändå livslångt stöd.”
Kristina Berglund
Hon påpekar att alla insatser inte passar alla.
– Stödet måste anpassas efter individen. Vissa kanske inte ens ska ha behandling, men behöver ändå livslångt stöd.
Andra kanske inte kan ta till sig en viss typ av behandling.
– De kan bero på en kognitiv funktionsnedsättning, som antingen fanns där från början eller är en konsekvens av alkohol eller andra droger. Det måste man ta hänsyn till, annars kan personen få fel hjälp.
Har man inte länge talat om att individanpassa vården?
– Det är en sak att prata om det, men det blir lätt bara fina ord om man inte vet hur man ska göra. Vi vill hjälpa till genom att reda ut vad det betyder att individanpassa vården och vad man måste ta hänsyn till. Man måste samordna, samverka och organisera. Man måste tydliggöra vad det innebär och vem som har ansvaret, säger Kristina Berglund.
Särskilt viktigt är det för de som har komplexa problem.
– De kanske behöver hjälp med somatiska besvär, tandvård, boende och sysselsättning. Det är ju inte patienten som ska behöva organisera allt, även om många är jättekompetenta och klarar att ta sig fram själva. Det är ju en väldigt heterogen patientgrupp så behoven kan vara väldigt olika.
Men är det ändå inte pengarna som styr vilken behandling en person får?
– Det kan det nog vara många gånger, men ju bättre man kan argumentera för varför en person behöver en viss typ av vård desto bättre är det förstås. Kunskap är makt.
Hon tycker att det är märkligt att beroendevården inte jämställs med annan vård.
– Får man ett cancerbesked så räknar man väl med att få bästa tillgängliga vård? Det borde vara en självklarhet även i beroendevården.
”Stigmat kan bidra till att man inte vill ha hjälp, eller till att man undanhåller information.”
Kristina Berglund
Sedan tillkommer stigmat.
– Det kan bidra till att man inte vill ha hjälp, eller till att man undanhåller information. Man kan vara orolig för att förlora körkortet eller vårdnaden om barnen om man berättar allt. I boken tar vi upp hur viktigt det är att få med sig personen.
Kristina Berglund påpekar att som ansvarig för vården kan man tro sig veta vad någon behöver och vara så ivrig att hjälpa att man kör över personen.
– Men vi måste ha tålamod. Vi ska vägleda, stötta och hjälpa personer att ändra hela sitt liv. I boken trycker vi på att det är en process som kan vara ganska lång och innebära återfall på vägen. Vi kan också hjälpa till med att ändra målsättningen efter vägen.
Hon betonar vikten av att ha realistiska förväntningar.
– Inom sjukvården ska vi i första hand bota annars indra. Ibland kan vi inte bota. Då kan en bättre livskvalitet för någon, som till exempel får hjälp med boende och sysselsättning, vara målet.
Kristina Berglund hoppas att boken ska bli en kunskapshöjare för alla personalgrupper inom området.
– Vi tänker att den också ska kunna fungera som ett slags uppslagsbok. Det här är ju ett folkhälsoproblem som många personalgrupper kommer i kontakt med. Då behöver man en baskunskap som vi hoppas att boken ska ge.