Krönika

Ulrica Ambjörn: Det räcker inte alltid att ha rätt

Att få rätt kan vara en helt annan sak än att ha rätt. Vill man nå resultat räcker det alltså inte med att ha rätt. Det gäller också att lista ut hur man ska nå fram. En allt större utmaning i en värld av mångfald och sociala medier som ständigt pumpar ut nyheter och påståenden. En del tål en kritisk granskning – andra inte.

Men för hängivna anhängare verkar det allt mer sällan ha någon större betydelse. Man har bestämt sig för vad man tycker, och fakta som säger något annat får vackert anpassa sig så att de passar in i den övergripande ideologin – eller helt enkelt avfärdas som fake news och rena lögner. I dessa sammanhang hjälper det inte hur rätt man än har, hur mycket forskning, vittnesmål och fakta som redovisas.

”En annan väg är att uppbåda sin nyfikenhet, försöka sätta sig in i den andres situation, känsloläge och drivkrafter: Finns det någon punkt där vi kan mötas?”

Så vad gör man då? En väg är att ändå dela fakta och argumentera, om inte annat så för att andra än antagonister kan ta del av dem och kanske få nya argument. En annan väg är att uppbåda sin nyfikenhet, försöka sätta sig in i den andres situation, känsloläge och drivkrafter, och välja fakta och argument utifrån det: Finns det någon punkt där vi kan mötas?

En tredje väg är att öppna för möjligheten (hur mycket det än kan bära emot) att den andra faktiskt har rätt, eller att det i alla fall kan finnas skäl att självkritiskt granska den egna framställningen: Om den andra personen har en poäng – vad skulle det innebära? Men ibland tvingas man helt enkelt bara acceptera att det, i alla fall inte just nu, går att nå fram. Hur rätt man än har.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer