Hur många gånger har inte orden ”inte full nog” yttrats? Hur många danser, flirter, nakenbad, impulser, och upptåg har stoppats, avstyrts, nekats med dessa tre ord? Hur många tillfällen har avsaknaden av intagen alkohol använts som argument att stanna kvar i sin komfortzon?
Alkohol är något mer än en etanolmolekyl som simmar runt i en vätska. Alkohol är en väv av förväntningar, normer och inlärda beteenden. Det är för många ett fönster i vilket man kan låta sig exponeras lite grann, utan att det är ”på riktigt”. Men även om alkoholen för många kan framstå som en tillfällig oas där man kan fly från vardagen, innebär den också en ocean av begränsningar.
Alkoholnormen säger att vissa beteenden inte kan ske utan alkohol. Vissa delar av din personlighet får inte komma fram utan fyllan. Våga inte fly det vuxna vardagslivets trånga ramar utan att ha alkoholen som ursäkt! ”Inte full nog” ligger som en blöt filt över vår spontanitet. Dessa tre ord susar runt i bakhuvudet, viskandes att vissa saker är off limits, onåbara. Fast de inte behöver vara det.
”Att få leva nyktert är ingen uppoffring. Det är en frihet. Friheten att få tramsa. Friheten att få leva.”
Mycket av det vi sysslar med i IOGT-NTO är på blodigt allvar. Alkohol och andra droger förstör och förgör. Vi arbetar för att stävja beroende, våld, trasiga förhållanden och söndertrasade livsöden. Ingen kan påstå att arbeta för att minska skadorna kopplade till alkohol och andra droger inte är livsviktigt och något att ta på allra största allvar.
Men det vi gör är också på oblodigt icke-allvar. Att ifrågasätta alkoholnormen är att utmana det vuxna vardagslivets trånga ramar. Att få tramsa och flamsa, ta lite risker, bjuda på sig själv. Att få ägna sig åt dans, flirt, upptåg. Att få vara sig själv utan att vara villkorad av en drog.
Vilka band lägger alkoholkulturen på människor när alkoholen inte är närvarande? Hur mycket kul har alkoholnormen förvägrat människor genom åren? Hur ofta har orden ”inte full nog” gjort livet tråkigare? Ibland har det hänt att jag fått frågan hur jag ser på den uppoffring som mitt nyktra ställningstagande innebär. Jag förstår inte frågan. Att få leva nyktert är ingen uppoffring. Det är en frihet. Friheten att få tramsa. Friheten att få leva.