En fråga i Facebook-gruppen IOGT-NTO diskussion fick Erik Wagner Sobelius, ordförande för IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare, att ge ett långt och utförligt svar om tillståndet på skolan. Det inleddes: ”Tollare har tyvärr en mycket dålig ekonomisk sits. Vårt egna kapital börjar närma sig sitt slut. De senaste 6–7 åren har verksamheten bedrivits på ett sätt som lett till stora ekonomiska minusresultat.”
Hur illa är det?
– Vi har stora ekonomiska problem. Mest akut är att det är mögel i delar av köket och att restaurangen generellt är i ganska dåligt skick. Vi har också problem med ventilation och råttor i Herrgården. Personal som hade sina arbetsrum där har fått flytta ut av arbetsmiljöskäl. Sannolikt måste hela den gamla byggnaden lyftas för att de ska komma åt att fixa ventilationen.
Men problemen stannar inte där.
– Internatet är i dåligt skick och de övernattningsrum vi har för kortkursdeltagare skulle också behöva en upprustning. Vi har en enorm underhållsskuld. När jag tillträdde för två år sedan fanns ingen underhållsplan. Det kapital på 12 miljoner vi hade för 6–7 år sedan är snart slut.
Vart har pengarna tagit vägen? Har de förskingrats?
– Nej, nej, inget sådant. De har gått åt till verksamheten, som gått back. Jag tror att den tidigare ledningen tog ett antal felaktiga strategiska beslut. Varken de eller förbundet reagerade tillräckligt snabbt och kraftfullt.
Erik Wagner Sobelius säger att alla folkhögskolor tvingas till olika sidoverksamheter för att finansiera underhåll av lokaler. Statsbidragen räcker bara till själva undervisningen. Den tidigare ledningen valde att starta ett aktiebolag.
– Man tänkte sig att satsa på lunchrestaurang och skulle starta ett bageri, men hade minst sagt bristande ekonomisk kontroll och har i stället gått back med 2–4 miljoner per år. Och sedan kom en pandemi ovanpå det. Jag tycker det var feltänkt från början. Vi kommer aldrig att bli bäst på restaurang eller bageri. Vi har inte den kompetensen.
Vad vill du att Tollare ska göra i stället?
– Vi måste hålla oss så nära kärnverksamheten som möjligt. Folkbildning och vuxenpedagogik är det vi är bra på. Vi har fina möteslokaler som fungerar både för våra gäster och för eleverna på folkhögskolan. Vi kan bli en bättre mötes- och konferensaktör.
Han tror också på uppdragsutbildningar.
– Vi har precis vunnit en upphandling och ska utbilda kulturskolans personal. Det finns säkert också organisationer som vill köpa vår kompetens.
Folkhögskoleverksamheten tycker han är under kontroll.
– Tidigare var det för många lärare anställda för att ekonomin skulle fungera, men nu har vi rättat till det. Sedan förra året har vi en ny rektor, Anna Eriksson, som fått ihop personalen på ett mycket bra sätt. Vi fick bra betyg i medarbetarundersökningen och personalen samarbetar bra. Vi har ett hyfsat söktryck till kurserna, men har svårt att fylla internatet.
Folkhögskolan består av många fastigheter.
– De flesta är i behov av upprustning. Vi har bostäder som vi hyr ut också. Det är 2-3 lägenheter och några villor.
Hur länge kan ni klara er, är det risk för konkurs?
– Det är verkligen inte risk för konkurs. Jag bedömer att vi klarar det här året, men under nästa år måste det finnas en färdplan och vi måste veta vad vi har att röra oss med.
Vad hoppas ni ska hända?
– Vi har försökt få låna pengar, men banken vill inte låna ut till oss eftersom vi gått back 12 miljoner. Nu försöker vi få förbundet att antingen hjälpa oss att få banklån eller själva låna ut direkt till oss. Eller att vi kan få ett riktat verksamhetsstöd för att komma i kapp. Positivt är att vi har väldigt lite lån sedan tidigare och att fastigheten är värderad till 150 miljoner.
Hur mycket pengar behöver ni då?
– Elva miljoner beräknar vi att renoveringen kommer att kosta i ett första steg. Vi måste göra större investeringar för att det ska bli hållbart. Bara att lyfta Herrgården kostar några miljoner och så skulle vi behöva byta fönster och satsa på bergvärme, för att få ner uppvärmningskostnaderna. Vi måste kunna ta ansvar för fastigheterna så att de kan stå kvar 50 eller 100 år till.
Vad kan du själv om fastigheter?
– Inte mycket, men jag är bra på att leda processer och det finns folk i styrelsen som har kunskap om fastigheter. Även rektorn har erfarenhet av fastighetsfrågor från tidigare arbetsplatser. Och så har vi god hjälp av Våra gårdars chef, Simon Svensson.
Vad händer om ni inte får ekonomisk hjälp?
– Vi tittar på möjligheten att avyttra mark. Det har ju byggts jättemycket i området så marken är attraktiv. Men en sådan process tar tid. Det skulle ta minst ett par år innan vi fick pengar på banken.
Vad tror du om framtiden?
– Jag tror vi klarar det här. Det är viktigt med en fysisk bildningsmiljö. Vi måste värna om de mötesplatser vi har. Vi vill inte flytta till någon kontorsfastighet, utan tror på anläggningen, men vi behöver kraftsamla och hjälpas åt, säger Erik Wagner Sobelius.
IOGT-NTO:s generalsekreterare Kim Reenaas säger att det ännu inte finns något beslut om vilket slags stöd förbundet ska ge skolan.
– Vi har fortlöpande kontakt med båda folkhögskolorna, men särskilt intensivt med Tollare nu. Vi har god dialog med skolans ledning och styrelse och följer utvecklingen noga.
Hon säger att Tollare fått tillskott för att klara sin likviditet de senaste åren.
– Men det har ju varit för att lösa situationen på kort sikt. Tanken har ju varit att den ekonomiska situationen ska bli bättre. När vi fått klart för oss hur omfattande underhållsbehovet är så ser vi ju att det behövs en mer långsiktig satsning.
Exakt vad förbundets roll ska bli beror på vad Tollare vill göra menar hon.
– Det pågår en process på Tollare för att reda ut hur man ska klara underhållet och hitta en långsiktig finansiering. Beroende på vad deras utredning kommer fram till får vi se vilka insatser som kan bli aktuella för vår del. Det beror på vilka investeringar som krävs och vilka intäkter som kan bli aktuella.
Kim Reenaas är nöjd med det sätt Tollare tagit itu med problemen.
– Tollares ledning och styrelse har verkligen tagit tag i frågorna och jobbar hårt med det här. Det är fint att de är så öppna och transparenta så att medlemmarna får veta hur det ligger till.