Demokrati

Krav på ökad transparens för lobbyister

Alla kontakter politiker och myndigheter har i ett ärende bör synliggöras. Det skulle öka förtroendet för demokratin, enligt en ny rapport från IOGT-NTO.

En ny rapport om lobbyismen och behovet av ett transparensregister, Det öppna samhällets blinda fläck, presenterades på onsdagen vid ett seminarium i riksdagen. Det var riksdagsledamoten Annika Hirvonen, Miljöpartiet, som tillsammans med IOGT-NTO bjudit in till seminariet.

– Idag har vi extremt dålig insyn i vilka som påverkar såväl på politisk- som på myndighetsnivå, säger utredaren och rapportförfattaren Rikard Allvin när han inleder seminariet.

Det kan avhjälpas med ett transparensregister menar han.

– Men det är viktigt att det blir bra. Det finns dåliga register som är frivilliga, inte gäller alla, eller är väldigt betungande för användarna.

”Tanken är inte att reglera eller förbjuda kontakter, utan att synliggöra dem.”

Rikard Allvin

Han betonar att det inte handlar om att begränsa möjligheten till kontakter.

– I en demokrati är det viktigt att man har möjlighet att påverka. Tanken är alltså inte att reglera eller förbjuda kontakter, utan att synliggöra dem. I dag har vi inte en aning om vad som sker.

Rikard Allvin har en tydlig idé om hur ett bra register ska se ut.

– Det måste vara obligatoriskt, och alla som sysslar med politisk påverkan måste omfattas, annars blir bilden av påverkansarbetet snedvriden. Registret ska omfatta möten, brevväxling, och samtal på regerings-, riksdags- och myndighetsnivå, och det ska gälla direkta kontakter, inte opinionsbildning. Undantag måste få finnas, men de får inte vara för många.

Annika Hirvonen, MP, och Per Schöldberg, C, är överens om att ett transparensregister behövs. Foto: Eva Ekeroth

Det ska också vara användarvänligt.

– Det måste vara enkelt att använda och förstå. Man måste kunna följa allt påverkansarbete som skett i ett enskilt ärende för att få en korrekt bild. Om ingen klarar att använda det fyller det heller ingen funktion.

Han tycker att registret ska skötas av det offentliga.

– Det finns inte en modell som funkar överallt, men i Sverige har vi en fungerande administration och då tycker jag att det ska skötas av det offentliga. Jag ser framför mig en ny myndighet. Det är den storleken vi talar om.

I den efterföljande paneldiskussionen berättar Annika Hirvonen att hon flera gånger motionerat om att register bör införas, men utan resultat.

– Det finns en poäng med att enskilda kan ha kontakt med sin riksdagsledamot utan att det registreras. Men jag blir också kontaktad av organisationer och företag, vilket är bra, men det kan undergräva den politiska processen och förtroendet om det inte registreras, säger hon. 

– Inte ens för oss riksdagsledamöter är det ju transparent, tillägger hon.

Även riksdagsledamoten Per Schöldberg, Centerpartiet, deltar i diskussionen.

– Jag är för ett sådant register. Sedan finns det en del implikationer. För en tid sedan träffade jag till exempel en kvinna som varit utsatt för trafficking. Om hon hade hamnat i ett sådant register hade det varit fara för hennes liv, säger han.

Rikard Allvin säger att det i hans förslag inte ingår att enskilda ska registreras, såvida de inte företräder en organisation.

Annika Hirvonen tar upp problemet med politiker som byter sida.

– Den som var din kollega i går kan vara en annan idag. Det var jag inte beredd på när jag kom in i riksdagen. Nu var det ju inte karantänsregler vi skulle diskutera idag, men det blir också synligt med ett transparensregister.

Varför är det så viktigt för IOGT-NTO med ökad transparens?

– Jag tycker att det skett ett perspektivskifte. Tidigare sågs alkoholindustrin som ett särintresse vars mål inte var samma som det allmännas bästa. Nu har det luckrats upp. Idag för man samtal där näringsintressena får ta allt större plats. De till och med bjuds in, säger Lucas Nilsson till Accent efter seminariet. 

”Transparens löser inte problemet, men gör det synligt.”

Lucas Nilsson

Har du något konkret exempel?

– Jag tänker till exempel på gårdsförsäljningsfrågan. Transparens löser inte problemet, men gör det synligt, säger han.

Annika Hirvonens engagemang för frågan kommer ur ett engagemang för demokratin.

– Det avgjorde varför jag en gång valde miljöpartiet. Sedan är det kanske naturligt att bli engagerad av lobbyfrågan när man tillhör ett parti som jobbar med frågor där det finns starka ekonomiska intressen. Hur är det till exempel möjligt att vi fortsätter att fiska på ett ohållbart sätt, när vi vet att fisken håller på att ta slut i haven? Den enda möjligheten är att starka ekonomiska intressen på olika sätt haft förmåga att påverka de politiska besluten, säger hon.

Hon tar ytterligare ett exempel.

– Vi hade ett förslag om exponeringsförbud för tobak. Trots att alla argument talar för ett sådant förbud, som folkhälsa och samhällsintresse, så gick det inte igenom. Där kan jag inte heller se någon annan förklaring, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer