Emerich Roth är en av de få överlevarna från förintelsen som fortfarande lever.
– Åsynen av marscherande män med rakade huvuden fick honom att starta Emerichfonden, säger Ingemar Nilsson, medlem i IOGT-NTO och aktiv i fonden.
Genom Emerichfonden kan skolklasser få möjlighet att vandra i Emerichs fotspår genom att under tre terminer arbeta med fonden och Fredens hus, göra en studieresa till förintelsens minnesplatser, och bli Emerich-ambassadörer.
Ingemar Nilsson fick kontakt med fonden via Björn Höjer, den nyligen avlidne tidigare rektorn på Tollare folkhögskola, som var starkt engagerad mot våld och rasism.
– Tollare folkhögskola hade någon form av samarbete med Emerichfonden och de behövde hjälp med att göra en hemsida. Det var 2008. Då visste jag inte så mycket mer om fonden, men sedan dess har jag varit engagerad. Det är ett av de mest meningsfulla uppdrag jag haft, säger Ingemar Nilsson.
Ingemar Nilsson har tidigare varit anställd på IOGT-NTO och arbetat med arrangemangsservice, en artistförmedling som drevs i förbundets regi.
– Mina kontakter har kommit väl till pass. Emerich Roth är själv en skicklig pianist och 2013 anordnades en hyllningskonsert med bland annat Staffan Scheja och Robert Wells för honom. Emerich Roth hade då tilldelats TV4:s Svenska hjältar-pris Årets livsgärning.
Utmärkelsen Årets livsgärning fick han för sitt trägna arbete för att ge människor en andra chans.
– Han har samarbetat mycket med Fryshuset och är ju ”pappa” till deras avhopparverksamhet Exit, säger Ingemar Nilsson.
Idag, på förintelsens minnesdag den 27 januari, kan den som vill delta i ett livesänt evenemang arrangerat av Fredens hus i samarbete med Uppsala kommun.
Lagom till årets minnesdag ges också boken 101 brev – Skrivna av unga till en som överlevde förintelsen, ut av Emerichfonden och Fredens hus med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Stieg Larssons stiftelse.