Hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt, men engagemanget kan minska något för kvinnor under lågkonjunkturer. Det visar en färsk rapport.
Ända sedan 1992 har Ersta Sköndal Bräcke högskola undersökt medborgerligt engagemang i Sverige. Nu har de släppt siffrorna för 2019.
– Det mest slående är att det ideella medborgerliga engagemanget är så stabilt och på fortsatt höga nivåer. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen uppger att de gör någon typ av ideellt arbete, och så har det i princip varit sedan 1990-talet, säger forskaren Johan von Essen och tillägger:
”Det mest slående är att det ideella medborgerliga engagemanget är så stabilt och på fortsatt höga nivåer.”
Johan von Essen
– Stabiliteten är iögonfallande och väcker frågor. Trots att vi haft ökad ojämlikhet och recession påverkar det inte det ideella engagemanget särskilt mycket. Det är i sig överraskande.
Denna gång har forskarna även mätt folklig mobilisering vid dramatiska händelser mätts, som exempelvis de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 och det stora flyktingmottagandet 2015.
– Det visade sig att 11 procent av befolkningen engagerar sig i den typen av insatser, säger Johan von Essen.
Det framkom också att de som redan var engagerade i olika typer av föreningar och organisationer, också deltog i snabba insatser för att hjälpa till.
Även om engagemanget under lång tid legat stabilt på höga nivåer i Sverige, har det emellanåt minskat. Forskarna kan konstatera att det varit främst kvinnor som minskat sitt ideella engagemang.
– Män är mer konstanta, medan kvinnor glider in och ut ur det ideella arbetet. Det tycks finnas en koppling till ekonomiska problem. 1992 fick vi en lågkonjunktur, och 2009 kom finanskrisen. Då minskade det ideella arbetet överlag, men mer bland kvinnor. Hur det kommer sig kan vi inte uttala oss om med säkerhet, men det är angeläget att utreda framöver, säger Johan von Essen.
”Att vi har en välfungerande välfärdsstat är en bidragande orsak.”
Johan von Essen
Johan von Essen menar att välfärdssamhället har betydelse för det ideella engagemanget.
– Att vi har en välfungerande välfärdsstat är en bidragande orsak. Människor behöver inte vara lika rädda för att exempelvis vård av äldre måste ske genom egna insatser. Då hade människor kanske känt sig tvingade – nu kan de avsluta sitt engagemang när de vill. Så tilliten i samhället ökar och det hör ihop med det ideella arbetet. Och så finns det en stark tradition av folkrörelser här.
Enligt undersökningen tenderar personer med utländsk bakgrund engagerar sig ideellt i lägre utsträckning.
– Skillnaden är inte enorm, men det är en något lägre andel. Däremot kan den gruppen göra mer informella insatser, till exempel för grannar och familj. Det är svårt att säga varför det är så innan vi har mer data, men om jag får gissa tror jag att det är svårare för en person med utländsk bakgrund att ta sig in i de ideella arbetet och civilsamhället. Det finns en del osynliga kontrakt, tysta överenskommelser och traditioner, säger Johan von Essen, och fortsätter:
– Det andra är att man kan känna sig utestängd från svenska samhället, och då är det inte svårt att tänka sig att man sluter sig mer mot grannskapet, och känner ”vi måste hjälpa varandra för att klara oss bättre”.