En studie, där över 2 000 barn från åtta europeiska länder medverkat, visar att barn som ätit mycket socker och fett, när de var mellan fem och nio år gamla, dricker mer alkohol i tonåren än jämnåriga som ätit en nyttigare kost.
Bland barnen som ätit onyttigt var det sju procent som drack alkohol varje vecka sex år senare, då de var mellan 11 och 16 år. Det är en markant större andel än bland dem som inte ätit onyttigt som barn, där tre procent rapporterade att de drack alkohol varje vecka.
– Vår hypotes var att det skulle finnas ett samband mellan socker och alkohol, men att det skulle vara lika starkt för fett var överraskande, säger Kirsten Mehlig, docent i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till studien, till Accent.
Forskarna undersökte också föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå och alkoholvanor, hur strikta föräldrarna är i sin uppfostran, samt barnens psykiska välbefinnande. Ingen av dessa faktorer hade dock lika starkt samband med barnens alkoholvanor som matvanorna i barndomen.
– Vi såg några samband som att barn till välutbildade föräldrar äter mindre socker och att föräldrar med lägre inkomst har tonåringar som dricker mer, men varken utbildning eller inkomst förklarar sambanden mellan socker- och fettkonsumtion i barndomen, och tonåringars alkoholvanor.
Även hur föräldrarna agerar spelar roll.
– När vi pratade om detta hemma sa min son sa till mig att de föräldrar som förbjuder socker när barnen är små är desamma som förbjuder dem att dricka alkohol när de blir större. Och denna mekanism bidrar ju, säger hon, men är ändå långt ifrån att helt förklara sambanden mellan tidiga kostvanor och senare alkohol konsumtion.
Det fanns också ett visst samband med hur barnen mådde i barndomen.
– Barn som inte mådde bra i barndomen åt också oftare fettrika livsmedel. Men inte heller hur de mådde kunde förutsäga alkoholkonsumtion på samma sätt som matvanorna, säger hon.
Enligt Kirsten Mehlig finns det sedan lång tid en diskussion om att socker kan vara beroendeframkallande.
– Det finns vissa studier som tyder på det, men socker uppfyller inte alla kriterier för beroende. Man kan känna sug och tappa kontrollen över mängden man äter, men man ser ingen toleransökning eller några abstinenssymptom, säger hon.
Försök på djur har visat ett samband mellan socker och alkohol.
– Råttor som vant sig vid att dricka sockerlösning väljer alkohol i stället för vatten. Även råttor som äter mycket fett har en benägenhet att föredra alkohol och tvärtom. Råttor som får alkohol att dricka väljer mer fett.
Hon hoppas att studien ska öka medvetenheten om kostens betydelse.
– Hos hälften av barnen i vår studie hade minst en fjärdedel av alla livsmedel hög sockerhalt. Detsamma gällde för fettrika livsmedel. 27 procent av barnen hade både hög socker- och hög fettkonsumtion. Modersmjölken innehåller mycket socker. Det behövs för den snabba tillväxten under de första levnadsåren, men tyvärr fortsätter många att äta mycket socker.
Kirsten Mehlig citerar sina kollegor, Lauren Lissner och Monica Hunsberger, folkhälsovetare och dietister, som båda deltagit i arbetet med studien och som i en artikel i TT uppmanar föräldrar att minska barnens tillgång till processad mat med mycket socker och ohälsosamma fetter:
”Att utveckla en smak för den typen av mat som barn kan leda till alkoholkonsumtion i tonåren. Att undvika ett högt intag av sådan av mat kan också ha flera andra fördelar för hälsan som t.ex. minskad risk för övervikt eller karies”.