Onödigt stor del av den energi vi får i oss kommer från drycker av olika slag.
– Ungefär 15 procent av vårt kaloriintag får vi i oss genom dryck. Omkring tre procent kommer från alkoholhaltiga drycker. Att dricka till sig energi är egentligen meningslöst, man får inte i sig något nyttigt, säger Henrik Scander, doktorand vid Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet.
Han kommenterar det behov många har att få höra att det man gillar är nyttigt.
– Man vill gärna ha acceptans för det man gör. En del pratar om att man får i sig antioxidanter av vin, men då är det ju bättre att äta ett äpple. Det är samma sak med choklad. Även om det finns något nyttigt i chokladen så får man i sig en massa fett och socker på köpet, som inte är nyttigt. Sedan tror jag i och för sig att det är nyttigt att unna sig saker ibland. Det mår man bra av, säger han.
Den alkoholhaltiga dryck som svenskarna får i sig flest kalorier av är vin.
– Svenskarna dricker mycket vin. Kvinnor tenderar att få i sig en större del genom vin, medan män har en jämnare fördelning mellan öl och vin, säger han.
Någon övergång till mer kontinentala alkoholvanor har inte Henrik Scander noterat.
– Jag kan se att alkohol konsumeras varje dag, men det är ju ingenting jämfört med vad som dricks på helgen. Att dricka kontinentalt innebär att man har en jämnt intag av alkohol över veckan. Och det har jag inte sett. Den alkoholkonsumtion som svenskarna numera har på vardagarna har lagts till ovanpå helgdrickandet, säger han.
Sättet svenskarna dricker på skiljer sig åt på helger och vardagar.
– Riskkonsumtionen på vardagar är i stort sett obefintlig, medan på helgerna dricker många på ett riskfyllt sätt, säger Henrik Scander.
Kaloriintaget av alkohol är inte jämnt fördelad i befolkningen.
– Det är en väldigt liten del av svenska folket som får en betydande del av sitt energiintag från alkohol. Det handlar om högst tio procent av befolkningen. Den allra största energiboven bland drycker är läsk, och i viss mån juice, säger han.