Forskning

Ökande kostnader för alkoholens skador

Alkoholens kostnader är enorma, ökande, och sannolikt betydligt större än tidigare uppskattningar.

De australiensiska forskarna Tanya Chikritzhs och Michael Livingstone har i studien Alcohol and the Risk of Injury kartlagt alkoholens bidrag till skador och olyckor genom att gå igenom tillgänglig forskning.

Deras bedömning är att alkoholens kostnader är enorma, ökande och sannolikt betydligt större än tidigare uppskattningar. 

De senaste trettio åren har världens konsumtion av alkohol ökat. Forskarna ser inga tecken på att den trenden håller på att brytas, tvärtom tror de att den kommer att ha ökat med mer än en liter per person och år till 2030. Från 6,5 liter per person 2017, till 7,6 liter 2030. 

Ökad alkoholkonsumtion kommer att bli en utmaning för regeringar som redan kämpar med överansträngd sjukvård och social service flera decennier framåt.

Ökande alkoholkonsumtion kombinerat med åldrande befolkningar och större del konsumerad i hemmen (på grund av pandemin) kommer troligen att förändra fördelning och omfattning av alkoholrelaterade skador flera decennier framåt. Det kommer att bli en utmaning för regeringar som redan kämpar med överansträngd sjukvård och social service, skriver forskarna.

Hur stor risken är att alkohol leder till skador hänger dock inte enbart ihop med nivån på konsumtionen, påpekar forskarna. Individuella skillnader och förväntningar på beteende spelar roll, liksom sociala och kulturella normer, som till exempel hur accepterat det är att dricka och köra bil. Även yttre faktorer som var man brukar dricka (hemma, på puben eller i en park), pris och fysisk tillgänglighet till alkohol, påverkar.

Förändrad alkoholkonsumtion i befolkningen påverkar frekvensen av trafikdöd, självmord och mord.

Alkoholrelaterade skador utgör en stor kostnad och tar en stor del av ansträngda sjukvårdssystems resurser. Studier visar att förändrad alkoholkonsumtion i befolkningen påverkar frekvensen av trafikdöd, självmord och mord.

Våld är starkt kopplat till alkohol. Det gäller särskilt risken att själv slå någon annan, men alkohol ökar även risken att bli utsatt för våld. När vuxna som ansvarar för barn dricker löper barnet större risk att få brännskador, frakturer eller till och med dö.

För barn som utsätts för trauma i tidig ålder är också risken högre för framtida psykisk ohälsa, sexuella problem, missbruk, diabetes, kronisk sjukdom, som hjärtsjukdom, diabetes eller cancer senare i livet, liksom att hamna i fattigdom.

För personer över 70 år är fallolyckor den främsta orsaken till skaderelaterade dödsfall.

Fallolyckor bidrar också starkt till sjuklighet och dödlighet. För personer över 70 år är det den främsta orsaken till skaderelaterade dödsfall. Med en ökande alkoholkonsumtion är risken avsevärd att fallolyckorna bland äldre kommer att öka.

Läkemedel som ofta används av äldre påverkas också av alkoholkonsumtion. Här har primärvården en utmaning i att hitta patienter som behöver minska sin alkoholkonsumtion innan de förskrivs vissa läkemedel. 

Självmord och självskador har ett starkt samband med alkohol. Omkring 15 procent av dödsfallen på grund av självmord i världen uppskattas bero på alkohol: på befolkningsnivå kan man se att i grupper med hög alkoholkonsumtion begås fler självmord, på individnivå ser man att personer som dricker mycket oftare har självmordstankar, skadar sig själva oftare och fullbordar självmord i högre grad än andra.

Trafikskador är fortfarande en ledande orsak till dödsfall och skador bland yngre personer.

Trafikolyckor har minskat kraftigt i den rika delen av världen, bland annat tack vare en sänkning av den tillåtna promillehalten. Trots det är trafikskador fortfarande en ledande orsak till dödsfall och skador bland yngre personer. Trafikskadorna varierar från 2 procents risk i mellanöstern, där alkohol i princip är förbjudet, till 38 procent i Europa där alkoholen är lätttillgänglig. 

Drunkning är en olycksform där alkohol spelar en ansenlig roll. I en systematisk genomgång har forskare funnit att omkring hälften av alla dödsfall genom drunkning samt en tredjedel av alla drunkningsrelaterade skador är relaterade till alkohol.

Värme och kyla är dödsfallsrisker starkt relaterad till alkohol. Hälften av alla som som omkom i husbränder var påverkade. Närvaro av en alkoholpåverkad person var den enskilt största riskfaktorn för att någon blir innebränd. Risken att frysa ihjäl är avsevärt större för berusade personer, särskilt för äldre i länder med kallare klimat, som Sverige.

Alkoholförgiftning och andra skador orsakades av stor alkoholkonsumtion förekommer oftare i länder där det finns en tradition att dricka sig kraftigt berusad. Och för dem som dricker andra produkter än sådana som är avsedda för konsumtion, till exempel rengöringsprodukter som innehåller alkohol, ren etanol, eller produkter som hembränt.

Åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen på befolkningsnivå genom att minska tillgängligheten minskar risken för skador, olyckor och dödsfall.

Arbetsplatsolyckor är ett område som forskarna ville undersöka, men de konstaterar att området är alltför outforskat för att ge ett tillräckligt underlag.

Forskarna är trots allt optimistiska: Det går att göra något. Åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen på befolkningsnivå genom att minska tillgängligheten minskar risken, särskilt när flera åtgärder kombineras. Speciellt betonar forskarna vikten av införa åtgärder som begränsar alkohol i trafiken för att förhindra skador eller dödsfall bland människor i sin mest produktiva ålder.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer