I en ny avhandling i psykologi vid Karlstads universitet undersöks attityder, drivkrafter och upplevelser hos droganvändare på internet. Studien omfattade cirka 600 användare som besvarat en enkät.
– Det jag lärt mig under mina forskningsår är att det finns fler brukartyper och fler attityder till droger än vad det normalt pratas om i den vanliga debatten, säger Christophe Soussan, doktor i psykologi vid Karlstads universitet.
– De flesta som använder internetdroger drivs av andra anledningar än beroende och abstinens. Deras upplevelser och drivkrafter är nyanserade och de uttrycker sig specifikt om vad varje drog för med sig, i form av både positiva och negativa upplevelser. Generellt talar de om rekreation, nöje och njutning.
Det var runt 2006–2007 som nätdrogerna gjorde sitt intåg. Sedan dess har över 500 nya droger med mestadels okända effekter och risker dykt upp. De är ofta framtagna för att efterlikna kända droger, samtidigt som de kringgår narkotikalagstiftningen. När en substans förbjuds byts någon byggsten ut och marknaden svarar med en ny drog.
Har internet skapat nya sorters droganvändare?
– Det har alltid funnits dolda populationer. Men internet har synliggjort sådant som kanske funnits tidigare, men inte i samma utsträckning. Här är det många som har ett välmående i genomsnitt med övriga befolkningen. Många är välinformerade, vältaliga och har en skademinimerande hållning. De ser droger som ett komplement till sådant som meditation, och använder dem i självutforskande syften, säger Christophe Soussan.
Den traditionella bilden av narkotikaanvändning är inte fel, men den behöver nyanseras, anser han.
– Svensk narkotikadebatt har ett överdrivet fokus på problematiskt användande, säger Christophe Soussan,
Han har undersökt de största forumen för drogdiskussioner på den öppna webben, och menar att nätet möjliggör en plattform för diskussioner om hur man använder droger på ett säkrare sätt. I forumen diskuteras vad man kan ta, i vilka doser, och vilka effekter och risker som finns.
– Om något dåligt händer rapporterar man om det, säger Christophe Soussan.
På nätet utbyter deltagarna erfarenheter och kunskap, men de ger också en möjlighet att relatera till människor i samma sits menar han.
– När man för en diskussion om stigmatiserade ämnen blir det en stark gruppsammanhållning.
Christophe Soussan har observerat att många av de som besvarat enkäten saknar förtroende för vård och institutioner. De uttrycker allt från förakt till missnöje, vilket får till följd att de isolerar sig. Det gör det svårt att utforma vård och förebyggande arbete. Just nu tittar han på 1 500 enkätsvar på frågan om vad de här personerna skulle göra i en krissituation.
– Många uppger att de skulle kontakta akutvården. Men en stor andel har ett stort motstånd som de uttrycker som: ”Jag kan inte ringa 112, för då kommer polisen och jag blir straffad.”
Att använda argument som ”de kanske inte vet sitt eget bästa”, är en typ av förmyndarmentalitet som gör att de här personerna vänder sig bort från samhället säger Christophe Soussan.
– Här finns också många som går igång på att trotsa regler och förbud, och på att gå emot det normativa. En slutsats i min forskning är att ett första steg är att åtminstone erkänna den här gruppens perspektiv. Så kan vi få en mer nyanserad drogprevention och kanske återupprätta ett förtroende för samhället och vården.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
»