IOGT-NTO i nytt EU-projekt

Målet att presentera forskning effektivare

IOGT-NTO deltar i ett nystartat EU-projekt för att hitta sätt att sprida vetenskap. ”Det blir allt viktigare att sätta in forskningen i ett sammanhang", säger Laura Luna.

Tjocka forskarrapporter med knepiga formuleringar kan vara svåra förstå – informationen behöver kortas och paketeras till slagkraftiga formuleringar för att nå ut till allmänheten. Det är IOGT-NTO bra på, säger Laura Luna, press och PR-ansvarig IOGT-NTO.

– Våra forskningsrapporter skrivs av världens främsta forskare. Men vi som arbetar på IOGT-NTO måste sätta in forskningen i ett sammanhang för att kunna sprida budskapet. Det är viktigt att våra medlemmar kan återberätta informationen för andra, allmänheten såväl som politiker – då påverkar forskningen på riktigt, säger hon.

Laura Luna. Foto: Jens Wingren

Laura Luna kommer att representera IOGT-NTO i EU-finansierade Rethink, ett nytt projekt som skapats just för att ta fram olika arbetssätt för att sprida forskning.

Sju Rethink-grupper etableras i lika många EU-länder, däribland Sverige. I grupperna samlas cirka 15 olika aktörer som sysslar med forsknings-kommunikation, och tanken är att arbeta fram konkreta utbildningsresurser för att kommunicera forskning mer effektivt.  Förutom Laura Luna deltar kommunikatörer från svenska universitet, forskarpoddar, samt representanter från Arbetarnas bildningsförbund, ABF.

Gruppen ska träffas fyra gången under två år och kommer bland annat att undersöka vilka effekter digitaliseringen har på hur forskning kommuniceras. Ett första möte i den svenska gruppen hölls i början av december.

Att kommunicera forskningsrapporten Alkoholen och samhället var ett av Laura Lunas första uppdrag för IOGT-NTO. Arbetet bidrog sedan till att IOGT-NTO bjöds in till Rethink-projektet.

– Forskning måste förklaras för att vanliga människor ska förstå. Rethink handlar om att lyfta kommunikatörens roll. Visst kan en doktor i mikrobiologi sin sak, men det betyder inte att personen vet hur hen ska göra sin forskning tillgänglig och förståelig, säger hon.

Med den ökade digitaliseringen blir det allt viktigare att forskningsrapporten inte bara läggs ut i sin helhet. Kommunikatören måste stöpa om så att innehållet blir lättförståeligt, men samtidigt inte tappar sin essens.

– Vi vill ta till oss information snabbt, så det handlar ofta om att fånga intresset på femton sekunder. Att förmedla komplicerad forskning kräver ofta lite mer, säger Laura Luna.

IOGT-NTO-rapporten Alkohol och våld är ett av exemplen där hon menar att organisationen lyckades kommunicera väl. ”Tre av fyra slag delas ut på fyllan”, var en formulering de jobbade länge med.

– Bara den korta meningen innehåller mycket forskning, säger Laura Luna.

Hon påpekar också forskare upplever hot och hat via mejl. Många ifrågasätts om de skriver något kontroversiellt, till exempel fakta om alkohol som människor inte vill höra.

– Många kvinnor drar sig för att vara mediala i sin forskning, vilket blir ett stort demokratiproblem. Forskare kan sin sak, men med ”fake news” ifrågasätts allt idag. Det vet vi i nykterhetsrörelsen allt för väl, säger Laura Luna.

Hon säger att hon aldrig blivit avkrävd på så källor som när hon skriver om just om alkohol. Det tror hon beror på rädsla.

– Många vill inte veta att alkohol kan vara farligt, i synnerhet när man ser det som en stor njutning i livet, säger Laura Luna.

– För oss är det viktigt att lyfta vikten av folkbildning. Vi vet att det finns en stark alkoholindustri som sprider sina nyheter. De har en tydlig agenda som handlar om att öka sina marknadsandelar, och det är viktigt att civilsamhället kan ifrågasätta med hjälp av forskning.

Därför hoppas hon att IOGT-NTO nu kan bidra med kunskap om forsknings-kommunikation och vikten av den. Informationen från Rethink-grupperna kommer att användas som underlag för guider, och leda till konkreta rekommendationer och utbildningsresurser.

Laura Luna säger att för nykterhetsrörelsen är det viktigt att sprida forskning för att motverka alkoholindustrins myter; som att ett glas vin per dag är bra för hjärtat bland äldre.

– Det finns det inga belägg för. Om vi inte är med och sätter agendan för hur vi jobbar med alkohol kommer vi inte ha ett Systembolag om tio år. Det kommer inte finnas ett fokus på folkhälsa när man talar om alkohol. Därför är det viktigt att kunna peka på vad som är sant och inte, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer