Giltigheten av den så kallade totalkonsumtionsmodellen, som innebär att ju mer alkohol som invånarna i ett samhälle dricker, desto fler blir skadorna, ifrågasätts ibland med hänvisning till att svenskarna dricker på ett annat sätt nu jämfört med tidigare.
Men nu har forskarna Thor Norström och Mats Ramstedt genom en tidsserieanalys visat att modellen fortfarande gäller. Resultaten är publicerade i tidskriften Journal of studies on alcohol and drugs.
– Vi kunde visa att en ökning av den genomsnittliga alkoholkonsumtionen med 1 liter ökade ett spektrum av olyckor. Rattfylleriet ökade med 17 procent och dödligheten i levercirrhos med 19 procent, säger Thor Norström, professor vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Vid samma ökning av konsumtionen ökade också antalet självmord med 13 procent och antalet som råkade ut för misshandel med 11 procent. Även olycksfallen ökade med 11 procent.
Tidigare studier har visat att totalkonsumtionsmodellen gäller främst i de länder där konsumtionen är mer inriktad på berusningsdrickande. Det skulle tala för att giltigheten kan förändras över tid, om konsumtionsmönstret ändras.
– Men det kan vi inte se. Sambandet har ungefär samma styrka som förut. Det enda som avviker jämfört med tidigare är sambandet med levercirrhos. Det var mycket starkare i de tidigare mätningarna. Nu ligger det mer på en förväntad nivå, ungefär som i övriga Europa, säger han.
Ändå har dryckesmönstren ändrats avsevärt. Svenskarna konsumerar mycket mindre starksprit och betydligt mer vin och öl. Vardagsdrickandet har ökat och berusningsdrickandet minskat. Unga har minskat sin konsumtion kraftigt medan äldre dricker mer.
– I dryckesspecifika analyser brukar sprit och öl framstå som viktigare för skadeutvecklingen än vin. Kanske beror det på att det är drycker som föredras av storkonsumenter, säger Thor Norström.
Vid en första tanke kan det förefalla som om antalet skador borde hänga ihop med antalet alkoholberoende personer, eftersom de rimligen står för fler skador än de som dricker måttligt. Och visst är det så att de som dricker mest också skadas mest, men de är förhållandevis få i jämförelse med den stora massan som dricker måttligt.
Även måttlig alkoholkonsumtion leder dock till skador; under påverkan av alkohol ökar risken att råka ut för olyckor och misshandel, begå eller utsättas för brott. På lite längre sikt kan även en måttlig konsumtion leda till medicinska skador.
Många människor, med liten risk, bidrar tillsammans med fler skador till statistiken än den lilla grupp som löper stor risk. Därför lönar det sig bäst för samhället att få alla att dricka mindre.
Forskarnas slutsats är också att studien ger stöd för en fortsatt restriktiv alkoholpolitik som syftar till att hålla nere alkoholkonsumtionen i samhället.
Alkohol är ingen stor fråga i valet, men den fråga som ändå dykt upp är förslaget att alkoholproducenter att själva få sälja sina varor.
– Det skulle säkert ge en försumbar ökning av konsumtionen om man började sälja vin från gårdar, men det skulle kunna vara förödande för monopolet. Om de som föreslagit detta bara är naiva, eller om de vill bli avskaffa monopolet, vet jag inte, säger Thor Norström.