Kaffe, socker och kakao syns på hyllorna i de flesta kök eller kiosker, och konsumeras dagligen av många svenskar. Men det har inte alltid varit så. Produkterna, tillsammans med opium och tobak, introducerades i Västeuropa i slutet av 1600-talet – då betraktades samtliga som rusmedel.
I ett nytt internationellt forskningsprojekt kartläggs nu hur varorna presenterades och konsumerades i europeiska städer, från 1650-talet fram till att de nu blivit vardagliga ingredienser i våra liv.
Karin Sennefelt, professor vid historiska institutionen på Stockholms universitet, ska tillsammans med andra forskare från Sverige, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna, studera hur rusmedel introducerades i Europa, hur varorna skapade nya offentliga utrymmen, som kaffehus och vilka konsekvenser det fick.
– Tidigare uppfattade man inte berusning på samma sätt som vi gör nu, då hade man ett bredare begrepp. Nu ser vi det snarare som ett slags medicinskt tillstånd med fysiologiska effekter, säger hon.
”Svenskarna samlades på hemliga klubbar för att klunka i sig den svarta drycken, trots att samtliga inblandade riskerade böter.”
Karin Sennefelt
Förr uppfattade man det som att de nyintroducerade varorna, som kom med båtarna från exotiska länder, påverkade människor psykiskt; man blev bland annat glad och sällskaplig av socker, alert och diskussionsglad av kaffe och tobak gjorde en skärpt och vitsig. Men produkterna hade inte bara effekt på kropp och sinne, utan även samhälleligt och politiskt. Kaffe totalförbjöds till och med 1756 och svenskarna samlades på hemliga klubbar för att klunka i sig den svarta drycken, trots att samtliga inblandade riskerade böter.
”Det kan säga något om varför samhällen valt att sortera bort vissa, men inte andra rusmedel.”
Karin Sennefelt
Under det tvååriga projektet undersöker nu forskarna vad som hände med människornas umgängesliv när dåtidens rusmedel introducerades. Att förstå det är viktigt av flera skäl, säger Karin Sennefelt:
– Varför vissa medel accepterats i vardagslivet idag och inte uppfattas som berusande längre. Medan andra, likt opium, är fortfarande förbjudet, förutom i medicin. Det kan säga något om varför samhällen valt att sortera bort vissa, men inte andra rusmedel. Idag förutsätter vi bara att narkotika och alkohol är det som ses som berusande, säger Karin Sennefelt.
Hon menar att många idag undrar varför exempelvis alkohol är tillåtet, medan marijuana inte är det. Förklaringen är ingen enkel ekvation som enbart kan tolkas utifrån med vad som är farligt respektive ofarligt.
– Alkohol är exempelvis ett så pass gammalt berusningsmedel som använts i årtusenden – det är lättare att sortera bort ett nytt rusmedel som introduceras i samhället, som opium eller marijuana, säger Karin Sennefelt.