Forskning

Forskare om IOGT-NTO och vetenskapen: Var gatsmarta

Forskning spelar en allt större roll i ideella organisationer. Forskaren Ola Segnestam Larsson tycker att IOGT-NTO, UNF och CAN kan bli mer gatsmarta i sitt användande av vetenskap.

– Det finns saker som den ideella sektorn kan göra för att använda vetenskapen bättre, vara mer streetsmarta, sade Ola Segnestam Larsson, forskare vid Ersta Sköndal högskola och Stockholms universitet, när han presenterade sin bok Forskning i ideologins tjänst (Idealistas förlag), vid ett panelsamtal i Almedalen i somras.

Boken bygger på tre fallstudier. Ola Segnestam Larsson har granskat varför, och hur, tre ideella organisationer; IOGT-NTO, Ungdomens nykterhetsförbund (UNF), och Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN), använder vetenskap.

När det gäller IOGT-NTO har han granskat hur organisationen använt vetenskap i politiska program 1989–2015, samt intervjuat bland annat ordförande och generalsekreterare. En av slutsatserna han drar är att IOGT-NTO i tilltagande grad hänvisar till vetenskap, men att användningen långtifrån uppfyller traditionella akademiska krav.

Ola Segnestam Larsson förklarar det med att vetenskapens funktion framförallt är att ge stöd åt existerande åsikter, att öka trovärdigheten för organisationens program och svara upp mot omvärldens krav på forskningsstöd och vetenskaplighet.

För oss handlar det mycket om att fäktas mot alkoholindustrin och politiker som ”bara tycker”.

– Vi har ju ett ideologiskt program, och för oss handlar det mycket om att fäktas mot alkoholindustrin och politiker som ”bara tycker”, menar IOGT-NTO:s generalsekreterare Peter Moilanen, som i boken säger att ”Vi ska vara seriösa, inte bara tycka saker rakt ut i luften, utan vi ska också basera det på forskning.”

Anna Carlstedt, tidigare ordförande i IOGT-NTO, berättar i boken om hur hon 2009 genomdrev det hon kallar ”de berömda fotnoterna”:

”Det var ett jättestort motstånd i organisationen, att ’vi är en folkrörelse, vi ska inte ha texter med fotnoter i’. Men min idé var ju just att man ska kunna kolla ’var kommer det här ifrån? De påstår det här, men vad är det för källa?”

En parallell tanke var att se det drogpolitiska programmet som folkbildande, och då innebar införandet av fotnoter en möjlighet för den intresserade att gå vidare och djupare i bakgrundsmaterialet. Externa aktörer började också i högre grad efterfråga källhänvisningar.

Det krävs mycket mer forskning än en enskild rapport för att IOGT-NTO ska ändra uppfattning.

I de flesta fall hänger forskningen och ideologin ihop, det vill säga forskningen bekräftar det politiska programmet. Det är när de inte överensstämmer som utmaningarna framträder. Ola Segnestam Larsson menar att även om IOGT-NTO inte aktivt söker efter forskning som utmanar organisationens ideologi, kan ideologin gradvis förändras om forskningen är entydig. Men det krävs mycket mer forskning än en enskild rapport för att IOGT-NTO ska ändra uppfattning, konstaterar han.

Forskningen tjänar ideologin genom att motivera till handling och ge legitimitet, den ökar trovärdigheten och kan ge argument och stöd i konflikter med meningsmotståndare – särskilt när även dessa åberopar forskning. Att hänvisa till vetenskapen, bland annat genom att redovisa källor och använda fotnoter, anses vara ett konsumentintresse, och möjliggör ett effektivare påverkansarbete i organisationen.

Josefine Larsson, sekreterare i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse, höll med om att forskning används för att öka legitimiteten, men uttryckte också en farhåga:

– Hur mycket makt ger vi forskarna att ha inflytande över vår ideologi? Räcker inte vår ideologi?

Många har för stor respekt för forskning, vi är vanliga människor som sammanställer data och tolkar dem.

Håkan Leifman, direktör i CAN, vars verksamhet baseras på forskning, påminde om att även forskarna har agendor:

– Många har för stor respekt för forskning, vi är vanliga människor som sammanställer data och tolkar dem. Jag skulle önska att fler ifrågasatte och hävdade sin åsikt, även om forskningen säger något annat.

– Vi vill övertyga om att vår ideologi är den rätta, och då har vetenskap en stor roll. Att slänga upp en rapport kan få motståndaren att backa. Om vetenskapen hjälper oss, så absolut, då använder vi den. Om den stjälper oss – så nej tack, sade Isabelle Benfalk, första vice ordförande i UNF.

Det finns alldeles för lite forskning om nykterhet – alkohol däremot är väldigt väl beforskat.

Peter Moilanen pekade på forskning som en outnyttjad resurs:

– Vill man göra de bästa åtgärderna inom alkoholområdet i världen så finns det väldigt mycket forskning som inte används. Dessutom finns det alldeles för lite forskning om nykterhet – alkohol däremot är väldigt väl beforskat, sade han.

Ola Segnestam Larsson pekar avslutningsvis ut några punkter där han tycker att den ideella sektorn kan agera mer ”gatsmart” i sitt förhållningssätt till vetenskapen, och sina tankar om hur forskningen kan användas i ideologins tjänst:

Det handlar bland annat om att använda vetenskap för att motivera redan existerande åsikter och åtgärder, att i högre grad reflektera och kritisera både den egna och andras vetenskapliga produktion, och om att producera ny alternativ och konkurrerande kunskap, skriver han. Men också om att hålla en hälsosam distans till forskarvärlden – då även allmänt accepterade teorier kan utmanas av nya forskningsrön.

Gör tvärtemot vad de vetenskapliga, ofta rationella metoderna, föreskriver.

Ola Segnestam Larsson rekommenderar organisationer som vill använda vetenskap i ideologins tjänst att göra tvärtemot vad de vetenskapliga, ofta rationella metoderna, föreskriver. Han menar att de ideella organisationerna inte behöver beakta och väga in avvikande eller motstridig forskning. I stället bör de bara ta in de resultat som stödjer och skapar engagemang i verksamheten.

En annan strategi som framhålls är att ta hjälp av andra aktörer, som av omvärlden uppfattas som vetenskapliga auktoriteter. Han påpekar att den svenska nykterhetsrörelsen i det avseendet var tidigt ute genom att bidra till CAN:s tillblivelse i början av 1900-talet.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer