Man räknar med att tre procent av alla barn växer upp med minst en förälder med diagnostiserat missbruk.
– Tre procent är en storlek som vi betraktar som folksjukdom, säger Frida Dangardt, hjärtforskare vid Göteborgs universitet, när IOGT-NTO:s och Svenska Läkaresällskapets gemensamma rapport presenteras under ett fullsatt seminarium på Medicinska riksstämman i Stockholm.
Årets rapport har titeln Alkoholens andrahandsskador. Frida Dangardt och Sven Andréasson, de båda svenska forskarna som ingår i den internationella forskargrupp som tar fram rapporterna, redovisar innehållet.
– Det har varit väldigt stort fokus på effekter på individen de senaste åren. Många vill gärna tro att alkohol är nyttigt. Då tänker man på sig själv och hur bra man mår efter ett glas vin, men alkohol är den enda drog som har större effekt på andra än på den som använder drogen. Eftersom det är så många som dricker så är det också många som drabbas av andras drickande, säger Frida Dangardt, hjärtforskare vid Göteborgs universitet.
Omkring var tredje person har någon i sin närhet som dricker för mycket. Till det kommer sådant som kan drabba vem som helst, som trafikolyckor, våld eller inbrott som har koppling till alkohol. Och inte minst de kostnader som alkoholen belastar samhällsekonomin med.
– Om alkoholkonsumtionen ökar med en liter så räknar man med att sjukfrånvaron ökar med 13 procent. Ändå pratar vi aldrig om alkohol i samband med ökande sjukskrivningstal, säger Frida Dangardt.
Hon påpekar också att kostnaderna för alkohol är dubbelt så stora som för tobak.
Johannes Forsberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Han är inbjuden för att kommentera rapporten. Även han förundras över hur alkoholen betraktas i samhällsdebatten.
– Skadorna på samhället är större än för den enskilde, ändå skildras alkohol som ett individproblem. Det är också slående hur sällan vi diskuterar alkoholens roll i samband med skilsmässor, sjukskrivningar och våld i nära relationer. Det är en märklig skillnad mot hur vi debatterar andra droger, som alltid ses som ett samhällsproblem, fast de drabbar mycket färre, säger han.
Forskarnas förslag på hur man ska komma till rätta med problemet är främst alkoholpolitiskt.
– Priset, fysisk tillgänglighet, åldersgränser, begränsad marknadsföring och kort rådgivning i sjukvården. Precis samma åtgärder som begränsar konsumtionen begränsar också skadorna, säger Sven Andréasson, professor vid Karolinska sjukhuset.
Nyligen publicerade SBU en rapport om vad som fungerar i det förebyggande arbetet och fann inte några belägg för att prisinstrumentet fungerar för unga.
Du är ändå övertygad om att prisinstrumentet är effektivast?
– Ja, absolut. Först kommer priset och sedan ingenting, ingenting och ingenting. Därefter kommer fysisk tillgänglighet. Det gäller särskilt ungdomar och högkonsumenter. Ungdomar för att de har mindre pengar i plånboken och högkonsumenter för att höjda priser slår hårdare för den som köper mer, säger han.
Hur kan SBU då komma till en annan slutsats?
– Av tekniska skäl har de sållat bort ett antal viktiga studier. Det är en brist i metoden de använt, säger han.