– Våra resultat ger starkt stöd för att läkemedelsbehandling mot adhd med största sannolikhet sänker risken för brottslighet, säger docent Henrik Larsson, vid Institutionen för epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studien, till UNT.
I studien har forskarna följt nära 26 000 vuxna med ADHD. Under fyra år har de studerat brottsligheten i gruppen och samtidigt kontrollerat om de fått medicin eller ej.
Fler än en tredjedel av männen och nära en sjättedel av kvinnorna begick brott under perioden. Drygt hälften fick också medicin under hela eller delar av perioden.
Resultatet visar att de som inte fick medicin någon gång begick flest brott. Hos dem som medicinerade periodvis noterade forskarna att de begick färre brott under perioder de medicinerade jämfört med när de var utan medicin.
– Att individerna på detta sätt jämförs med sig själva är en stor styrka i vår studie. Det visar att sambanden troligen inte kan förklaras av andra skillnader mellan dem som medicinerar och de som inte gör det, säger Henrik Larsson till UNT.
Forskarna såg däremot ingen skillnad beroende på vilket preparat personerna använde.
Bland kriminella på landets fängelser är personer med diagnosen ADHD överrepresenterade. Henrik Larsson anser dock inte att det är självklart att alla med ADHD ska medicinera.
– Nej, precis som för alla andra läkemedelsbehandlingar bör risken för biverkningar alltid vägas mot nyttan av behandlingen för den enskilde individen, säger han.
Studien finns publicerad i veckans nummer av new England Journal of Medicine.