Forskaren Lena Lundholm har sammanställt den nya rapporten och tycker att mycket måste förbättras i Kriminalvården för att hjälpa de intagna som har ADHD. Det handlar exempelvis om att öka kunskapen om hur medicinering fungerar och motverkar återfall i kriminalitet. Och det behövs även mer stöd från myndigheter och primärvården när intagna muckar och väntas ska klara sig själva.
– Det har inte varit ett så prioriterat område, och det har nog varit helt korrekt för vi har behövt mer kunskap. Och i dag är kunskapen stor om att ADHD skapar mycket problem för de här klienterna och att det är en riskfaktor för kriminalitet, säger Lena Lundholm till SR Ekot.
Över 1500 intagna har kanske inte fått rätt diagnos och behandling under fängelsevistelsen. Detta kan öka svårigheten när de intagna kommer ut.
– Jag vet ju många som inte har fått diagnos och som fortfarande är kvar i det livet och som försöker leva ett normalt liv, så fungerar det ett tag, och sedan är de tillbaka på ruta ett igen, berättar en tidigare fånge för Ekot och beskriver det som en ”högvinst på lotto” när han fick rätt diagnos.
Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården, är självkritisk och säger till SR Ekot att det inte är acceptabelt.
– Nej, naturligtvis inte. Alla människor som befinner sig i kriminalvården ska ha den vård, behandling och omsorg som de behöver. Sedan är det en utmaning att nå det målet, framförallt när vi upptäcker att det finns nya dimensioner. Men det är klart att det inte är acceptabelt att människor inte får, att vi inte kan möta de behov de har.