För sex år sedan fick Louise Adermark, forskare och docent vid Göteborgs universitet, i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om så kallade tobaksfria nikotinprodukter, som e-cigaretter och vitt snus.
– Vi visste väldigt lite, men 2017 började jag ana att det här inte var så ofarligt som tobaksindustrin vill göra gällande, säger hon.
Att det är ”tobaksfritt” betyder alltså inte att det är ofarligt.
– Visserligen blir man av med många gifter, som tungmetaller och bekämpningsmedel, när man extraherar nikotinet, men i stället tillsätter man andra ämnen.
Att börja med e-cigaretter är ingen garanti för att inte senare börja med vanliga cigaretter.
– Tvärtom ser man i stället en förhöjd risk att börja röka tobak.
Och beroendeframkallande är de nya produkterna i högsta grad.
– De är extremt söta. Den söta smaken gör att hjärnans belöningssystem aktiveras mycket kraftigare än om e-cigaretten smakar tobak, vilket kan öka risken att fastna i beroende. E-cigaretter finns dessutom i 15 000 olika smaker, många väldigt raffinerade, som rabarberpaj med vaniljsås eller kaffe med donuts. Det gör att man blir nyfiken och vill testa.
Louise Adermark är även kritisk till benämningen tobaksfritt.
– Det är missvisande eftersom nikotinet i produkterna är extraherade ur tobak. Det är mycket billigare än att tillverka syntetiskt nikotin. I USA får man inte kalla dem tobaksfria, men här tycker vi att det går bra.
Ur miljösynpunkt är de också förkastliga.
– E-cigaretter innehåller ju engångselektronik. Tobaksodling, som krävs för att få fram nikotinet, är väldigt resurskrävande och utarmar jorden.
Hon ser också en stor risk med hur produkterna lanseras.
– Att det inte ses som så riskfyllt att använda dem gör att en annan målgrupp attraheras. Produkterna marknadsförs som mer flärdfulla och fräscha. Vitt snus säljs till exempel i en ”virgin box” som påminner om en sådan låda som man får en ny iphone i. Det är som ett ”startpaket” som innehåller fyra olika dosor snus i olika styrka och smak.
De flesta tänker inte på nikotin som en så kraftig drog.
– Men försök på råttor visar att deras beteende ändras om man ger dem nikotin i tre veckor. Och de förändringarna fanns kvar ett halvår senare. Råttorna blev mer risktagande och börjar dricka mer alkohol.
Nikotin verkar alltså ha stor påverkan på hjärnan, men kanske är det viss skillnad mellan snus och cigaretter.
– Hjärnan är väldigt mottaglig för nikotin. Det påverkar hjärnans belöningssystem och de kretsar som har med känsloreglering och vanor att göra. Just vanor är väldigt viktigt för nikotinberoende, och man kopplar ofta ihop tobaksbruket med vardagliga situationer. Snus är också allmänt accepterat, vilket gör det extra svårt att sluta.
Med cigaretter är det lite annorlunda.
– Mest forskning är gjord på rökning, och här ser man att det är associerat med riskfyllt alkoholintag. Personlighetsdrag och genetik skulle delvis kunna förklara sambandet, men även försöksdjur som får nikotin ökar sin alkoholkonsumtion. Vi tror att nikotinet bygger om hjärnan på ett sätt som gör den mer mottaglig för alkoholens effekter. Det är tänkvärt att den nedgång i alkoholkonsumtion som vi just nu ser bland unga har skett parallellt med nedgången i tobaksrökning.
De ”tobaksfria” produkterna innehåller mer nikotin än de konventionella.
– Vanliga snusare har rapporterat till oss att de testat vitt snus, men tyckte att nikotinkicken var för stor och obehaglig. Det vita snuset kan innehålla fem gånger så mycket nikotin som vanligt snus. Det är inte reglerat. De kan också ha högt PH-värde, vilket gör att munslemhinnan har lättare att ta upp nikotinet.
Louise Adermark tror att det kan leda till hälsoproblem framöver.
– Diabetes typ 2 är till exempel vanligare bland tobaksanvändare. Med de här produkterna kommer man fortare upp i högre nivåer. Sedan är det ju en stor risk med de beteendeförändringar vi ser, och att intresset för andra beroendeframkallande preparat ökar. Kanske har vi sett slutet på den positiva trenden med minskad alkoholkonsumtion bland unga?
Hon tror också att den psykiska ohälsan riskerar att öka.
– Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och nikotin som troligtvis är ömsesidigt. Mår man dåligt är risken större att man börjar använda nikotin, men det finns också en risk att hjärncellskretsarna blir mer och mer nedsatta av nikotinet, vilket gör att man känner sig låg, orolig och rastlös, och lättare drabbas av depression och ångest.
– De senaste tio åren har andelen skolelever som använt nikotin den senaste månaden legat stabilt på cirka 20 procent i årskurs nio, och 35 procent i gymnasiet, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings, CAN, årliga undersökning. Men mellan 2021 och 2022 har användningen ökat drastiskt, till 26 respektive 39 procent. Framför allt beror det på att vejpandet ökat.
Louise Adermark oroas över att attityderna samtidigt förändrats.
– När CAN har frågat skoleleverna hur stor risk de tror att det är att röka tio cigaretter om dagen så var det 8 procent av pojkarna i nian som trodde att det var riskfritt 2017. Fem år senare, 2022, uppgav 18 procent att de trodde att det var riskfritt. Flickorna är lite försiktigare, men det är en ganska stor förändring.
Hon oroas också över den starka snuslobbyn och planerna på att sänka skatten på snus.
– Enligt förslaget ska det finansieras med höjd skatt på cigaretter, men det är ju så många fler som snusar än som röker så det går inte ihop.
Hon tycker att toleransen mot snus och de tobaksfria produkterna är alldeles för stor.
– Vi är så angelägna att bli av med tobaksrökningen att vi tillåter nästan vad som helst som sägs stoppa den. Men vi måste faktiskt inte använda nikotin. Nu blir de unga utsatta för ett stort experiment. Det är hemskt.