Forskning

Ärftligt rus i blodet

Vissa människor verkar få en starkare upplevelse av alkohol än andra. Forskaren Anna Söderpalm Gordh har studerat människor som dricker. Hon har upptäckt att de som har alkoholism i släkten upplever ruset mer positivt och gärna dricker mer i stressituationer än andra.

I Accent nummer 2/2012 kunde vi läsa att månadens medlem Gabriel Forss, 37, varit nykterist sedan 20-årsåldern.

− Jag upptäckte tidigt att jag inte gillade smaken av alkohol och jag var inte intresserad av berusningen. Dessutom ville jag inte bli som många i artistvärlden som tar till alkohol för att varva ner, säger han.

På uppslaget före i samma nummer finns spalten ”Hallå där!” med den 34-årige journalisten Staffan J Thorsell som skrivit en bok om sitt missbruk. På ett ställe beskriver han första tillfället han drack:

− Jag kom att tänka på min allra första fylla och hur skön jag tyckte den var. En flaska Liebfraumilch, sedan var jag fast.

Hur kan upplevelsen av samma drog vara så olika hos två jämnåriga, svenska män?

− Det är biologi, svarar Anna Söderpalm Gordh tvärsäkert när vi träffas på ett café på Göteborgs central.

Hon är docent i experimentell psykiatri vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och har forskat i flera år på upplevelsen av alkoholrus. Att olika individer upplever alkoholens effekter på olika sätt anser hon beror på att belöningssystemet hos vissa är mer sårbart.

− Den subjektiva upplevelsen speglar ditt belöningssystem, säger hon. Jag har hört personer beskriva ruset så euforiskt att jag förstår att jag själv aldrig i något sammanhang upplevt något liknande. De som haft den här starka rusupplevelsen beskriver den ofta som att de ”mötte kärleken”, ”hittade hem” eller att ”hela livet varit en enda transportsträcka fram till första fyllan”.

För att få veta hur olika personer upplever ruset delar Anna Söderpalm Gordh upp sina försökspersoner i grupper och låter dem dricka alkohol. Alla som deltar måste vara fullt friska, vuxna alkoholkonsumenter. De får också genomgå tester för att utesluta att de är beroende eller missbrukar alkohol. De serveras sedan en mängd alkohol som är avpassad efter deras kroppsvikt så att alla får samma blodalkoholhalt. Var femtonde minut får de fylla i ett frågeformulär om sitt välbefinnande.

− Alkoholen fungerar till en början stimulerande; personerna känner sig energiska, pratsamma och uppåt. Ganska snart infinner sig emellertid den motsatta effekten och de känner sig trötta, kan känna obehag och nedstämdhet och känner sig tröga i tanken, säger Anna Söderpalm Gordh.

En stor skillnad har hon funnit mellan dem som har alkoholism i familjen och dem som inte har det. De som har föräldrar, mor- eller farföräldrar som varit alkoholister upplever den stimulerande fasen mycket starkare än andra, de upplever sig som lyckligare och mer tillfreds.

− Det antar man beror på en högre dopaminfrisättning, förklarar hon, eftersom det är dopaminet som påverkar belöningssystemet positivt.

I den lugnande fasen märks ingen skillnad på grupperna. I ett annat försök lät Anna Söderpalm Gordh 400 försökspersoner mellan 18 och 35 beskriva sin första fylla på en tiogradig skala från obehag till eufori. Därefter frågade hon hur lång tid efter första gången de drack igen. Hon fann då att de som låg närmast euforibeskrivningen drack igen efter åtta veckor, medan de som befann sig närmast obehag väntade tjugo veckor.

Inga dramatiska skillnader kan tyckas, och inget som någon skulle noterat i ett mindre material, men ändå tillräckligt tydliga för att kunna användas som en indikation på en risk för att utveckla beroende. Anna Söderpalm Gordh har också gjort försök där hon låtit grupper om tre, fyra personer sitta och prata med tillgång till sex drinkar var. Instruktionen har varit att de får dricka så mycket eller lite de vill under den halvtimme de sitter där.

− Det är inga enorma mängder det är frågan om, påpekar hon. Ungefär 1 gram alkohol per kilo kroppsvikt under en halvtimme.

När försökspersonerna lämnat rummet mäter man hur mycket de druckit.

− I de här försöken ser vi ingen skillnad mellan dem som har alkoholism i familjen och andra. Inte förrän vi adderar stress, säger hon.

Stressa försökspersonerna gör man genom att ge dem huvudräkningsuppgifter samtidigt som de tror att de blir filmade.

− När man erbjuder dem alkohol direkt efter den situationen dricker de som har alkoholism i familjen mycket mer, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer