Förebyggande

Stöttande samhälle kan minska ungdomsdrickande

Positiva erfarenheter av samhällets insatser kan få riskutsatta unga att låta bli alkohol.

I en ny studie utvärderade en grupp forskare vid Penn State hur sju olika kategorier risk- och skyddsfaktorer påverkade ungas alkoholkonsumtion.

De studerade riskfaktorerna var antisocial attityd, antisocialt beteende, att umgås med antisociala kamrater och riskfaktorer i familjen. Skyddsfaktorerna som studerades var positiva erfarenheter av samhället, positiva skolupplevelser och skyddsfaktorer i familjen.

Data från 200 000 studenter i åttonde och tionde årskursen analyserades.

− Vi fann att om man satte in alla risk- och skyddsfaktorer i en modell för att förutsäga alkoholkonsumtion, visade det sig att vissa faktorer, som att umgås med kompisar med antisocialt beteende, var starkare än till exempel positiva skolerfarenheter, säger Damon Jones, biträdande professor vid the Prevention Research Center for the Promotion of Human Development, och den som lett forskningsgruppen.

Forskarna upptäckte också att familje- och skolfaktorer spelade mindre roll än övriga faktorer för att förutsäga alkoholkonsumtion, liksom att tonåringarnas egen antisociala attityd och att ha kompisar med antisocialt beteende inte var en lika stor riskfaktor om de samtidigt rapporterade positiva erfarenheter av kontakterna med samhället. Det visar att samhället kan bryta länken mellan riskfaktorer och beteende.

Forskningens syfte var att hitta de viktigaste riskfaktorerna för att kunna anpassa de förebyggande åtgärderna.

− Vi har redan funnit att förhållandet mellan risk- och skyddsfaktorer för ungas drickande delvis beror på samhället de lever i, säger Mark Feinberg, research professor vid the Prevention Research Center for the Promotion of Human Development, som var en av forskarna bakom studien.

Han säger att de nu vill ta reda på om vissa riskfaktorer är viktigare än andra i en viss typ av samhälle, som innerstad, förort, låginkomst, höginkomst.

− Kan vi komma ner på den nivån kan vi bli mer exakta i hur vi målinriktar dyrbara preventionsåtgärder genom att rikta oss mot de största riskfaktorerna på varje ort, säger Mark Feinberg.

Studien är publicerad i American Journal of Public Health.

Mer från Accent