Förebyggande

Öckerömetoden håller inte måttet

Trots fungerande delar visar utvärderingen inte på någon effekt. Det är dock inget skäl att sluta jobba förebyggande menar Håkan Fransson.

Erfarna drogförebyggare som genom åren har satt sitt hopp till än den ena och än den andra metoden har blivit luttrade – inget verkar fungera. Senast är det Öckerömetoden som vid en utvärdering i fyra skånska försökskommuner inte påvisats någon effekt av. 

”Det verkade så lovande och jag tycker att metoden har potential att fungera.”

Björn Johnson

– Jag trodde faktiskt att vi skulle få positiva resultat. Det verkade så lovande och jag tycker att metoden har potential att fungera, men vi såg ingen effekt, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, som utvärderat metoden tillsammans med Robert Svensson, professor i kriminologi vid samma universitet.

Är det kanske lika bra att ge upp? Nej, det tycker varken Björn Johnson eller Öckerömetodens skapare Håkan Fransson.

Öckerömetoden bygger, liksom det tidigare populära Örebro preventionsprogram, ÖPP, som idag kallas Effekt, främst på att påverka föräldrar så att de håller koll på sina barn och inte förser dem med alkohol. Trots stora förhoppningar och positiva resultat i den första svenska utvärderingen, visade sig ÖPP/Effekt inte ha någon inverkan på ungas drickande.  

– Det räckte inte med att ta upp frågan på föräldramöten. 

Öckerömetoden innehåller fler delar och involverar även andra delar av lokalsamhället.

– Öckerömetoden är mer lokalt anpassad och mindre strukturerad och standardiserad än ÖPP. Den bygger på lokala drogvaneundersökningar så att föräldrarna vet att det är just i deras kommun som undersökningen gjorts. Sedan ansvarar en eller två personer för implementeringen och inte en massa människor som kanske inte känner engagemang för uppgiften. Föreningslivet och lokalmedia involveras också, säger Björn Johnson.

Björn Johnson. Foto: Håkan Röjder

De uppföljningar som gjorts tidigare, i kommuner som använt metoden, har visat på minskande drickande.

– Men de har ju gjorts av personerna som jobbat med metoden, och då har de förstås inte kunnat ha några kontrollkommuner. Dessutom infördes Öckerömetoden samtidigt med att drickandet bland unga gick ner så det kanske var den trenden de såg. 

”Så är det ju det här med att modellen ska överföras från ursprungsmiljön.”

Björn Johnson

I den utvärdering av metoden som Björn Johnson och hans kollega gjort utsågs fyra skånska kommuner till försökskommuner som skulle jobba med metoden i tre år. Fyra andra skånska kommuner blev kontrollgrupp. Ingen av dem hade jobbat med metoden tidigare. 

– Men så är det ju det här med att modellen ska överföras från ursprungsmiljön. Det är inte säkert att det fungerar. 

Har du några tankar om varför ni inte fick någon effekt?

– En orsak kan ju vara att vi inte jämför med att inte göra något alls. Kontrollkommunerna upphör ju inte med sitt förebyggande arbete för att vi gör en studie.  

De läser ju samma lokaltidningar och är kanske inte opåverkade av det som sker i grannkommunerna.”

Björn Johnson

Ett annat problem enligt Björn Johnson är att försöks- och kontrollkommunerna ligger ganska nära varandra. 

– Det behövde de göra för att vara jämförbara, men de läser ju samma lokaltidningar och är kanske inte opåverkade av det som händer i grannkommunerna. Sedan är Skåne en utmaning eftersom det av tradition är alkoholliberalt. 

Björn Johnson tror också att Skåne är en utmaning eftersom det av tradition är alkoholliberalt. Han exemplifierar med en historia:

– En av drogförebyggarna som jobbade i en av försökskommunerna skulle följa med som förälder på en skolresa med sitt barns högstadieklass. En medföljande pappa frågade de andra föräldrarna om det var några av deras barn som inte fick dricka alkohol. ”Då förstår du vad vi har att jobba emot” var drogförebyggarens kommentar när han berättade det för oss.

En annan möjlig förklaring är att det finns en ”Håkan-effekt”.

– Håkan Fransson är en sann eldsjäl. Det kan vara så att det fungerar när han genomför metoden, men inte när andra ska ta efter.

”Det är synd att det finns så svag evidens kring vad som fungerar.”

Björn johnson

Hur ska man tänka om man vill arbeta förebyggande i lokalsamhället?

– Det är synd att det finns så svag evidens kring vad som fungerar, men jag tycker inte man kan ta det som intäkt för att inget göra. Men det räcker inte med allmänt förebyggande arbete. Ungdomars konsumtion kan nog inte sjunka så mycket mer med den typen av åtgärder. De behöver kompletteras med insatser som fokuserar på riskgrupper, säger Björn Johnson.  

Det senare är något Håkan Fransson tagit fasta på.

– Vi sitter inte still i båten. Vi skruvar på metoden. Det har vi alltid gjort, och den här utvärderingen gjorde oss ännu mer medvetna om att metoden inte är perfekt. Men gett upp har vi inte. Att jobba med riskgrupper och vara ute mer bland eleverna är sådant vi funderar på. Och att jobba mer med skolpersonal, så att vi verkligen får dem med på tåget, säger han.

Han anser att metoden fungerar bäst där alkoholkonsumtionen är hög.

– Att minska konsumtionen från 80 procent till 40 procent klarar Öckerömetoden. Från 20 till 10 krävs även andra insatser och för de sista 5–10 procenten handlar det inte bara om restriktiva föräldrar, utan mer om insatser på individ- och gruppnivå.

”Jag är förvånad över att vi inte fick bättre resultat.”

Håkan Fransson

Håkan Fransson är förstås besviken över resultatet av utvärderingen.

– Det är en väldigt välgjord studie som det var mycket intressant att få vara med i. Men jag är förvånad över att vi inte fick bättre resultat. Jag har fortfarande inte kunnat smälta det.

Också han har funderat mycket på varför de fyra försökskommunerna inte lyckades. 

– De borde kanske haft bättre kontroll på vad kontrollkommunerna gjorde under perioden. Men jag kritiserar inte studien. Det fanns inte pengar till att göra mer. Tanken var ju att Folkhälsomyndigheten skulle finansiera hela utvärderingen, men de hoppade av efter ett år. Malmö universitet fick bekosta resten och jag och min kollega fick göra vår del ideellt. 

Han menar att det inte helt och fullt heller gått att kontrollera hur ”trogna” försökskommunerna varit modellen.

– Fast min uppfattning är att de har gjort det bra, snarare tror jag att försöksperioden borde varit längre. Det kanske inte räcker med tre år?

”Mitt namn på metoden är Alla överens. Det är så vi vill jobba.

Håkan Fransson

Han pekar också på det faktum att metoden fick avgränsas för studien.

– I vanliga fall gör vi allt, och involverar alla, som går i en kommun, låter tusen blommor blomma. Tillsyn brukar till exempel vara en viktig del; att kommunen håller koll på handlare som säljer folköl. Mitt namn på metoden är ju inte Öckerömetoden utan ”Alla överens”. Det är så vi vill jobba.

Han gillar inte spekulationerna om en ”Håkan-effekt”.

– Med rätt person blir det bättre resultat än om någon tvingats göra något. Det viktigaste när vi ska börja jobba i en kommun är att hitta rätt person. Då blir det bra. Och det är viktigt att släppa fram entusiaster, men det finns alltid en fara att eldsjälar blir despotiska om allt ska hänga på dem.

Håkan Fransson och hans kollega fortsätter att kämpa på.

– Vi tror på det vi gör och vill hitta det allra bästa sättet att få unga att inte förstöra sina liv med tobak, alkohol och narkotika. Och kommunerna som var med i studien har valt att fortsätta, trots resultatet. Det känns bra, säger han.

Mer från Accent