Snart kommer högskolestarten med mycket festande och ofta allt för mycket alkohol. Även så stora barn påverkas dock av vad föräldrar säger.
När höstterminen startar kommer många ungdomar att flytta hemifrån, kanske till en ny ort där de inte känner någon och till ett nytt, friare sätt att studera. På många skolor ägnas en stor del av den första tiden till “nollningar” och introduktionsfester. Då är risken sotr att det blir för mycket alkohol. De vanorna kan sedan vara svåra att bryta.
−De första veckorna är värst. Särskilt de nya högskolestudenterna löper stor risk att råka ut för alkoholrelaterade skador, säger Michael Cleveland, forskare vid Penn State’s Prevention Research Center. I början är oron och osäkerheten stor bland de nya och pluggandet har inte tagit fart ännu. Det ger utrymme för festande.
Michael Davis, är en 22-åring som har studerat en tid vid University of Central Florida, säger att problemet med alkohol börjar redan med det sätt som universitetslivet beskrivs.
− Nya studenter kommer hit och förväntar sig att det ska drickas mycket. Då beter de sig därefter, säger han.
Föräldrar har anledning att oroa sig. Enligt en undersökning gjord av Harvard School of Public Health, brukar så många som 44 procent av högskolestudenterna berusningsdricka och många har drabbats av black-outer.
Michael Clevelands studie visar också att de flesta ökar sin konsumtion ett steg. De som inte drack alls blir måttlighetsdrickare och måttlighetsdrickarna blir berusningsdrickare. I studien ökade gruppen som drack mycket från 8 till 28 procent under den första hösten.
Föräldrar kan göra skillnad
− Men, forskningen visar också att föräldrar och vänner kan få ner antalet som dricker för mycket, säger Michael Cleveland.
Studien visar att föräldrar som pratar med sina barn om alkohol och andra droger påverkar ungdomarna positivt. Föräldrarna fick en handbok att läsa och diskutera med sina barn. Det visade sig att fler av dem som var icke.konsumenter fortsatte att vara det. Studenter som var storkonsumenter från början var mindre benägna att stanna i den gruppen.
Även om föräldrarna var de som hade störst inflytande på studenterna, visade undersöknignen att även äldre studenter som diskuterade mål med studierna och att de inte alltid var förenliga med alkohol, kunde påverka de yngre studenterna att dricka mindre.
Skolan kan också bidra genom att slå hål på majoritetsmissförståndet. De flesta sstudenter överskattar andelen studenter som dricker och hur mycket de dricker. I själva verket dricker 60 procent av studenterna vid amerikanska högskolestudenterna inget alls eller mycket lite när de börjar.
I Sverige har Mats Berglund, professor emeritus vid avdelningen för klinisk forskning vid Lunds universitet, och hans forskarkollegor tagit fram ett preventionsprogram för svenska högskolor som bygger på liknande teorier.
Eva Ekeroth