Spanien

Världen upp & ner

I brännvinsbältets Sverige dricker ungdomarna mindre än någonsin.Samtidigt verkar det som att medelhavsländerna – som tidigare haft en kultur av hård social kontroll – har tagit över en del av den nordiska berusningskulturen.

För tjugo år sedan drack svenska ungdomar mer alkohol än sina kamrater i Sydeuropa, särskilt under helgerna. I dag är förhållandet det omvända. Häftigt berusningssupande utomhus, så kallade ”botellones”, har blivit vanligt i bland annat Spanien. Nu tar de spanska myndigheterna hårdare tag mot fenomenet, som orsakar stora samhällsproblem. Accent reste till Barcelona för att ta pulsen på ungdomssupandet.

Klockan är strax efter åtta på fredagskvällen när José, Noelia, Ana, Marcos, Eloy och Wendy samlas på Plaza Castilla i Barcelona för att kicka igång kvällens festande. En stor PET-flaska med rom och cocacola går laget runt. José – som redan är högröd i ansiktet av berusning – kramar en starköl i handen. Han berättar beredvilligt att han började dricka redan vid 16-tiden.

– Det här är bara början! Kvällen är ung, garvar han.

Flaskorna korkas upp

Bara ett kvarter bort finns de flotta butikerna och las Ramblas berömda turiststråk. Men här, bortom paradgatornas strålglans, är stämningen en helt annan. Mörk och ruffig skulle kanske någon säga. Skön, tycker ungdomarna. Helgen står ju för dörren och då korkas flaskorna självklart upp. Något finlir med vin och bubbel är det dock inte frågan om.

– Det ska vara så billigt som möjligt och med så hög promillehalt som möjligt. Vi handlar spriten i snabbköpet, oftast rom eller gin, och sedan samlas vi här och dricker fram på småtimmarna. Poängen är att bli så full som möjligt. Allt blir liksom roligare då, säger 18-åriga Noelia och rycker på axlarna.

Hon konstaterar krasst att det är ganska meningslöst att gå på diskotek och klubbar. Man har inte roligare där och så är det för dyrt. Nej, då är det bättre att samlas ute i parker och dricka sig full med kompisarna.

– Eller så åker vi till diskoteken, men blir kvar på parkeringsplatsen utanför och hoppar in i varandras bilar och dricker alkohol och lyssnar på musik. Det är skönare och mer avspänt än att gå på klubbar och betala massor för en drink.

Sommaren högsäsong

Sommaren är högsäsong för så kallade ”botellones”, ett fenomen som tog fart under 90-talet och som innebär att horder med ungdomar samlas på öppna platser för att dricka stora mängder billig sprit, umgås och lyssna på musik. Fenomenet är vanligast i södra Spanien, där det varma klimatet gynnar aktiviteter i det fria. Städer som Valencia, Madrid, Córdoba och Granada omnämns ofta för sina storskaliga ”botellones” med upp till 40 000 personer. Men även i Barcelona är fenomenet frekvent. I synnerhet under de folkliga kvartersfesterna, ”Las fiestas del barrio”, som varar i en vecka på sensommaren, dricks det kopiösa mängder på gator och torg, inte bara bland unga utan även bland vuxna. Enligt lag får butiker inte sälja alkohol efter klockan 23. Men det kringgås enkelt genom att bulvaner säljer öl och sprit direkt på gatan – några kronor dyrare för att tjäna en hacka. Och festandet kan fortsätta natten igenom.

Just det här gänget – i lite olika konstellationer – brukar träffas varje fredag och lördag för att dricka i stadens parker och torg, oavsett årstid. Ingen av dem säger sig ha råd att gå till en bar, så det måste av nödvändighet bli en fulfylla i det fria. Några av ungdomarna, som Ana, går fortfarande i skolan. Andra är arbetslösa, i likhet med nästan hälften av alla unga spanjorer.

Hopplösheten är ristad i framför allt Josés ansikte, trots att han berusat småflinar mest hela tiden. Han är 22 år gammal och gör just nu samhällstjänst för ett brott han begick för några år sedan. Alkoholen har varit närvarande i hans liv sedan före tonåren. Och han har redan fått betala ett högt pris. En ”botellón” i Valencia tillsammans med bästa kompisen slutade i tragedi.

– Jag, min bästa kompis och två andra killar som vi bara var bekanta med voltade med en bil tidigt på morgonen efter en ”botellón” med massor av alkohol. Min bästa kompis dog i olyckan. Kan du fatta? Jag menar, det var verkligen min allra bästa kompis, säger José och för en kort stund förmörkas hans blick av sorg. Han trevar efter ölburken och tar en rejäl klunk. I nästa ögonblick skingras gruppen, några har dragit vidare, oklart vart.

Ni-ni generationen

Flertalet av ungdomarna i det här gänget varken arbetar eller studerar. De hör till ni-ni-generationen (ni trabajo, ni estudios), en ny term som har bubblat upp i kölvattnet av Spaniens djupa ekonomiska kris. Ungdomsarbetslösheten är uppe i femtio procent, vilket sannolikt påverkar alkoholkonsumtionen negativt. Men problemet med ”botellones” och unga som dricker sig berusade under veckosluten är i sig inget som har med den ekonomiska krisen att göra. Det är snarare en trend som har vuxit sig starkare i takt med att resandet och influenserna från andra länder har ökat. Vi i norr har fått mer ”kontinentala” dryckesvanor med vin mitt i veckan, medan de i söder har anammat det tunga helgsupandet med starksprit som huvudingrediens.

– Europa blir allt mer homogent i vanor och beteendemönster, på gott och ont. I dag konsumerar spanska ungdomar alkohol på ungefär samma sätt som unga nordeuropéer. Man söker berusningen, inte det sociala måltidsdrickandet. Men till skillnad från svenska ungdomar röker spanska ungdomar i samband med ”botellones” ofta cannabis. Och vuxna konsumerar gärna kokain tillsammans med alkohol. Det är en skrämmande utveckling, säger alkoholläkaren och forskaren Antoni Gual.

Minskad tillgänglighet

Han menar att den spanska varianten av binge-drinking, ”botellones”, har uppstått till följd av det varma klimatet, som ju är förutsättningen för att kunna vistas ute nattetid. Men också om tillgänglighet, låga priser och aggressiv alkoholreklam. Officiellt får ingen under 18 köpa alkohol i snabbköpet. Men i verkligheten kan vilken tonåring som helst handla utan att riskera att bli kontrollerad. Alkoholen är väldigt billig. En flaska gin kan kosta 60 kronor. En flaska vin 15 kronor. Det går att få en fylla för ett par euro.

– Det finns några konkreta sätt att stoppa ungdomssupandet i Spanien. Minskad tillgänglighet, höjda priser samt förbud mot alkoholreklam och specialerbjudanden, säger Antoni Gual som uppgivet konstaterar att Spaniens syn på vin som ett livsmedel är rena vansinnet.

Han menar att den spanska suparkulturen har utvecklats i snabbare takt än den politiska viljan att ta tag i alla de problem som uppstår i alkoholens kölvatten. Inget parti vill på allvar ta strid med den starka alkohollobbyn genom att exempelvis höja alkoholskatten och införa restriktiva lagar mot alkoholreklam. Antoni Gual menar att man i Sverige har tagit problemen på allvar och därför kan vi nu skönja en minskad alkoholkonsumtion bland unga. I Spanien är förhållandet det omvända – konsumtionen galopperar och politikerna blundar.

För att försöka stoppa utvecklingen gör kommuner runt om i landet vad de kan för att åtminstone på ett ytligt plan ta kontroll över sina lokala ”botellones”, bland annat genom att erbjuda unga möjligheten att träffas i en viss park eller ett visst område, där omgivningen inte blir alltför störd av det högljudda festandet. Så har skett i exempelvis Cáceres i Extremadura, en region som gränsar till Portugal. Man resonerar som så att om man vet var det pågår, begränsas skadeverkningarna. Ändå samlas varje sommar tiotusentals unga i stadens parker efter stängningstid för att dricka sig redlösa. Efter sig lämnar de förödelse; sopor, flaskor och burkar. ”Botellones” innebär alltså inte bara en fara för ungdomarna själva i form av alkoholförgiftningar och risk för olyckor, utan stör också grannar och den allmänna ordningen. I Spanien är det förbjudet att förtära alkohol utomhus av ovan nämnda skäl. Men det är det ingen som bryr sig om på riktigt, inte ens de lokala myndigheterna.

Illegala försäljare

Dock anmälde faktiskt Cáceres kommun nyligen en olaglig ”botellón” till åklagarmyndigheten, efter att ungdomar brutit sig in i en stängd park för att dricka. Och i Barcelona satte polisen in riktade räder mot olagliga suparfester utomhus under december förra året. Polisen gör vad man kan genom att patrullera där det ofta uppstår problem. Man beslagtar alkohol, gör utandningsprov på misstänkta bilförare och jagar bort och bötfäller illegala försäljare av alkohol. Ändå är det som att försöka släcka en skogsbrand med en vattenspruta. På sommaren intas undantagslöst stränder, parker och torg av festglada spanjorer som hellre dricker billigt utomhus än dyrt inomhus. Långt ifrån alla är ungdomar, även om majoriteten är mellan 14 och 24 år. Och de får i de flesta fall hållas, med myndigheternas goda minne.

Men det finns motkrafter och en ökande medvetenhet om att något måste göras. På Barcelonas kommunkontor finns en avdelning som jobbar drogförebyggande och där ser man inte sitt arbete som en hopplös kamp mot en skenande alkoholkonsumtion, tvärtom.

– Utan våra insatser skulle problemen vara betydligt större. Kanske har de inte minskat, men de har heller inte ökat nämnvärt. Och totalt har alkoholkonsumtionen gått ner i Spanien. I dag dricker vi drygt 11 liter ren sprit per person och år, mot 13-14 liter för tjugo år sedan. Då drack vi mest vin. Nu dricks det allt mer starksprit och öl i stora kvantiteter under helger, så dryckesvanorna har onekligen förändrats, säger Joan Colom, chef för kommunens drogprevention.

Han berättar att kommunens förebyggande arbete har pågått i ungefär tio år och att man riktar in sig på flera viktiga områden; skolan, föräldrar, fritid, sport och diskotek/barer. I Barcelonas skolor erbjuds eleverna möjlighet att vända sig till skolsköterskan med frågor kring alkohol och de får information som är utformad på ett ”coolt”, icke-moraliserande sätt, för att tilltala målgruppen.

– Vi säger inte att det är fel att dricka. Men vi vill lära unga att dricka med måtta och vett, säger Joan Colom och tillägger att man också tar hjälp av sociala medier för att nå ut.

Föräldrasamtal

Föräldrar bjuds in till samtal kring hur man talar med sina barn om alkohol. Och diskoteken kan ”certifieras” av kommunen om de utbildar sin personal om alkoholens skadeverkningar, köper in alkomätare, erbjuder gästerna ständig tillgång till friskt vatten och gratis kondomer, informerar om säkra transporter hem och kan erbjuda goda alkoholfria drinkar. Hittills har 34 diskotek i Barcelona certifierat sig och fler är på gång.

Det låter fantastiskt, men vilka incitament har de egentligen att få folk att dricka mindre och inte mer?

Joan Colom ler.

– Åh, de ser fördelarna med att deras ställe stämplas som tryggt. Då vågar föräldrar låta sina barn gå dit och de slipper problem med skadegörelse och bråk. Certifieringen är en fjäder i hatten och ett nytt sätt att marknadsföra sig.

Joan Colom kan inte bevisa att de förebyggande insatserna gör skillnad i stort – de har funnits för kort tid. Men han är övertygad om att de goda effekterna kommer att bli uppenbara i sinom tid. Affischkampanjer av samma magnitud som alkohollobbyn använder sig av har kommunen inte råd med. Men genom att arbeta metodiskt och genom att nå rätt målgrupp tror man ändå att det är möjligt att öka medvetenheten om alkoholens faror bland unga.

Av kommunens och polisens insatser märks dock ingenting den här kyliga, månklara kvällen. I den pittoreska stadsdelen Grácia samlas grupper av festglada helgfirare ute i gränderna med ölburkar i händerna. Här ligger barerna tätt och gränsen mellan ute och inne är flytande. Det skränas och skrålas och det är inte svårt att begripa varför boende i området störs. Spanjorerna älskar sina barer och det finns byar där det går en bar på tio invånare.

I en typisk lokal mini-market där man kan handla alltifrån kakor och godis till starksprit, står pakistaniern Jaek och säljer vin till en ung kvinna. Minuten efter kommer en förfriskad man in och köper en flaska vodka. Jaek bekräftar att efter middagstid på helgerna är det all-time-high för alkoholförsäljning.

– De flesta som kommer in köper starksprit och öl. Efter klockan 23 får jag inte sälja alkohol, men det är det många handlare som gör ändå, konstaterar Jaek, som en gång fick böta med 3000 euro för att han hade sålt efter klockan 23.

Calimocho i PET

På en skolgård har en grupp ungdomar slagit sig ner direkt på marken för en ”botellón” i det fria. Natalia och Belén är i full färd med att blanda rödvin och cocacola i en avskuren PET-flaska som får tjänstgöra som dricksglas. Det ser rätt äckligt ut, men Natalia låter sig väl smaka av ”calimochon”, som den amarantmörka brygden kallas. Handen åker triumferande upp i luften. Bara fyra euro kostar kvällens fylla!

– I kväll kände vi för att dricka här ute. Det är skönare än att dra till någon bar eller en fest. Att bli full känns konstigt nog viktigare än att gå på fest. Det handlar om att experimentera lite och fly från vardagen. Att samlas kring en ”botellón” hör helt enkelt till, det är något vi unga gärna gör tillsammans, säger Natalia och får medhåll av Belén. En bit bort sitter en killkompis på en skateboard och röker hasch.

– Vi får väl se om vi stannar kvar här eller drar vidare någon annanstans. Kanske åker vi bara hem om en stund, säger Belén, som ofta träffar sina kompisar ute på stan för att dricka. Både hon och Natalia är universitetsstuderande och de berättar att inom universitetsvärlden är det vanligt att helgen börjar redan på torsdagskvällen. Så det blir mycket festande. Om tre år har de studerat färdigt. Men att hitta ett jobb i hemlandet tror de inte är möjligt.

– Vi åker kanske utomlands och söker jobb som så många andra. Vi får se. Men vi lever i nuet och hoppas att det löser sig, filosoferar Natalia och drar fruset upp benen under sig. Ett par klunkar ur den trasiga PET-flaskan och en tom blick som sveper över den svagt upplysta och ödsliga skolgården. Festen kan börja.

Fakta/Botellones

Botellón betyder ordagrant stor flaska och innebär att stora grupper ungdomar, ibland tusentals, samlas på öppna platser som torg, parker och stränder för att dricka medhavd, billig alkohol i syfte att bli fulla. De flesta är mellan 13 och 24 år. Botellones startade i Andalusien på 1980-talet som ett sätt för fattiga arbetare att kunna dricka alkohol utomhus, i stället för att betala dyrt på en bar. På 90-talet spred sig fenomenet till universiteten och slog officiellt igenom för första gången i staden Cáceres. I dag uppstår ”botellones” – spontana eller organiserade – i nästan alla spanska städer, framför allt under sommarhalvåret. De är ofta sanktionerade av myndigheterna i hopp om att öka kontrollen och säkerheten.

Mer från Accent