Den alkoholrelaterade dödligheten ökar betydligt mer bland personer med lägre utbildningsnivå, än bland dem med högre utbildning, när alkoholkonsumtionen ökar generellt i samhället. Det visar färsk forskning.
– Siffrorna talar sitt tydliga språk. Att det var så stora skillnader hade jag inte väntat mig, säger Thor Norström, professor i sociologi vid Institutet för social forskning, Sofi, på Stockholms universitet.
Tillsammans med forskaren Jonas Landberg, Institutionen för folkhälsovetenskap, har han använt försäljningssiffror från Systembolaget för att studera hur förändringar i alkoholkonsumtion påverkar den alkoholrelaterade dödligheten i olika utbildningsgrupper i Sverige.
”Våra resultat visar att en restriktiv alkoholpolitik i Sverige kan ha stark effekt på skadeutvecklingen av alkohol.”
Thor Norström
– Det finns flera tänkbara förklaringar. Man hade kunnat tänka sig att alkoholkonsumtionen ökat främst bland de med lägre utbildning. Men den förklaringen får inte stöd i analyser vi snart ska publicera. De visar att en ökning i totalkonsumtionen återspeglas i alla tre utbildningsgrupperna, säger Thor Norström, och fortsätter:
– En annan mer tänkbar förklaring är att de med lägre utbildning har fler riskfaktorer än de högutbildade, vilket förstärker den skadliga effekten av alkohol.
– Våra resultat visar att en restriktiv alkoholpolitik i Sverige kan ha stark effekt på skadeutvecklingen av alkohol bland socioekonomiska grupper med lägre utbildning. Och det finns potential för en restriktiv alkoholpolitik att minska skillnaderna i alkoholrelaterad dödlighet.