I år firar Spela roll 10-årsjubileum, och under veckan bjuds intresserade in att lyssna på en mängd föreläsningar. Barnorganisationen Junis ingår i den centrala planeringsgruppen sedan många år.
– Vi vill gärna lyfta alla vuxnas ansvar och möjligheter att göra skillnad för utsatta barn, oavsett om man möter barnen som professionell, ideell ledare eller som en omtänksam granne, säger Mona Örjes, förbundsordförande.
Junis är delaktig i planeringen av veckans fyra gemensamma seminarier, och är värdar för ett seminarium med förskolefokus (se intervju nedan). Junis presenterar också sin kommunrapport från 2020 (Årets släpps släpps först i maj), samt genomför en Ludde-utbildning.
På onsdag, 10 februari klockan 14.30, föreläser Jeanette Haglund Svensson, Ersta vändpunkten, på temat Hur kan förskolor tidigt upptäcka barn som har föräldrar med missbruk?
Det är svårt – men det finns signaler som vuxna bör vara uppmärksamma på, säger Jeanette Haglund Svensson till Accent. Det är vanligare att skolpersonal gör orosanmälningar än att förskolor gör det.
”Det handlar om att få småbarn att känna sig trygga, och att ha ett barnperspektiv. Det kan handla om en granne, vän, eller andra i nätverket som kan vara ett stöd.”
Jeanette Haglund Svensson, Ersta vändpunkten
– Att anmälningsgraden har en rad orsaker. Bland annat att tecknen är mer subtila bland yngre barn. Det kan också handla om att förskolepersonalen har närmare kontakt med föräldrarna, vilket gör att det dröjer innan man agerar. Dessutom har många erfarenhet av att det inte blir någon utredning när man anmäler, att relationen till föräldrarna blir sämre och att barnet byter förskola eller kommun.
Jeanette Haglund Svensson vill genom sin föreläsning öka kunskapen – både om vilka signaler små barn kan visa, och hur man ska agera i en situation om man misstänker något. Ett ämne som är aktuellt för alla vuxna som kommer i kontakt med yngre barn.
– Det handlar om att få småbarn att känna sig trygga, och att ha ett barnperspektiv. Tar barn mod till sig och berättar för vuxna så behöver vi lyssna, finnas där för dem, och i vissa fall agera. Det kan handla om en granne, vän, eller andra i nätverket som kan vara ett stöd, säger Jeanette Haglund Svensson.
Det finns inga entydiga mönster för hur barn i familjer med beroendeproblematik agerar: Barnen kan bli utåtagerande – eller tvärtom tysta. Ibland kan ett barn signalera genom att vara jättehungrig efter en helg, att de har fel kläder för årstiden, eller kommer oregelbundet till förskolan.
Emellanåt händer det att barn säger saker, som: ”min pappa var full i helgen”, säger Jeanette Haglund Svensson.
– Vilket inte behöver betyda någonting. Men det kan ändå vara viktigt att utforska vidare, eftersom det kan vara toppen av ett isberg och en ingång till att ta reda på mer, säger hon.
”Ta bort skammen, avdramatisera. Ställ öppna frågor till barnet. Visa framförallt att du är ett stöd som barnet kan vända sig till när som helst.”
Jeanette Haglund Svensson, Ersta vändpunkten
Oftast börjar det med en magkänsla. Att en vuxen känner att något inte är som det ska, en känsla som det till en början kan vara svårt att sätta fingret på.
Då är det viktigt att man vågar pratar med barnet, även om det är svårt. Att tydligt visa att man är en trygg vuxen, som lyssnar, och som barnet kan lita på – och att alla känslor som barnet visar är tillåtna.
– Ta bort skammen, avdramatisera. Ställ öppna frågor till barnet. Visa framförallt att du är ett stöd som barnet kan vända sig till när som helst. Anmäl, och händer inget efter en orosanmälan – då är det viktigt att anmäla igen, säger Jeanette Haglund Svensson.