Alkoholpolitik

IOGT-NTO föreslår skarpare alkoholskatt

IOGT-NTO kritiserar regeringens förslag till höjning av alkoholskatten: "Marginell effekt".

Finansdepartementets förslag innebär att skatten på öl, vin och andra jästa drycker höjs med 5 procent i januari nästa år och med ytterligare 7,6 procent året därpå. Skatten på sprit föreslås höjas med 1 procent både 2023 och 2024.

Skattehöjningen innebär att en flaska vin som idag kostar 72 kronor skulle kosta 73:30 nästa år och 75:20 året därpå.

– Alldeles för lite. Det blir ju bara marginellt dyrare och kommer inte att få någon effekt på alkoholskadorna, säger Magnus Jonsson, drogpolitisk chef på IOGT-NTO.

I stället anser IOGT-NTO att priset på alkohol bör indexeras och följa inflation och inkomstökningar.

”Det har ju blivit billigare att dricka. Man måste ta ett större helhetsgrepp om alkoholskatten”.

Magnus Jonsson

– Det har ju blivit billigare att dricka. Priset har inte hängt med löneutvecklingen. Man måste ta ett större helhetsgrepp om alkoholskatten, säger Magnus Jonsson.

IOGT-NTO anser att regeringen har goda skäl att besluta om en sådan skattereform:

  • Höjd alkoholskatt bidrar bland annat till minskad alkoholkonsumtion och stärker välfärden samtidigt som den förebygger problem kopplade till alkohol.
  • En minskad alkoholkonsumtion innebär att vård och omsorg kan använda sina resurser till annat än alkoholrelaterade skador.
  • Att alkoholkonsumtionen minskar stärker också folkhälsan vilket har spelat en stor roll i samband med pandemin.

”Höjd alkoholskatt stärker välfärden samtidigt som den förebygger problem kopplade till alkohol.”

Även finansdepartementet påpekar att skatten är ett effektivt styrmedel och att prisutvecklingen halkat efter. Skatterna har inte justerats sedan 2017.

Finansdepartementet räknar med att den föreslagna skattehöjningen ska ge 1 miljard extra till statskassan 2023 och ytterligare 1 miljard 2024.

För Systembolagets räkning gjorde analysföretaget Ramboll en beräkning av alkoholens kostnader för 2017 till 103 miljarder kronor. 

– Med tanke på vad de kom fram till och att intäkterna för staten är cirka 15 miljarder så behöver skatten höjas betydligt mer för att matcha kostnaderna. Höjer man priset så minskar konsumtionen och därmed också skadorna vilket sänker samhällets kostnader, säger Magnus Jonsson.

Finansdepartementets förslag redovisas i en promemoria som har gått ut på remiss. Svaren ska vara inkomma till departementet senast den 18:e mars.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer