Inom kort kommer den statliga utredaren Elisabeth Nilsson att lägga fram ett förslag till så kallad gårdsförsäljning av alkohol, som innebär att mindre producenter får sälja sina produkter direkt till kund. Innehållet i utredningen blev dock känt redan i veckan genom en artikel på DN-debatt, undertecknad bryggaren Johan Håkansson, expert i utredningen.
Enligt debattartikeln ska tillstånd för alkoholförsäljning endast ges till mindre producenter med hantverksmässig produktion. Mängden som varje kund får köpa ska begränsas till 0,7 liter sprit, 3 liter vin och 3 liter öl.
Försäljning föreslås endast vara tillåtet vid produktionsstället. Detta för att kringgå den regel som säger att andra EU-länders tillverkare inte får diskrimineras.
IOGT-NTO anser att ett sådant upplägg hotar Systembolaget.
– Som vi ser det är det inte möjligt att kombinera med Systembolagets monopol. De argument som debattartikeln lyfter fram håller inte. Johan Håkansson är ute och cyklar när han hävdar att det skulle stärka Systembolaget, säger Magnus Jonsson, drogpolitisk chef på IOGT-NTO och även han expert i samma utredning.
Finland lyfts ofta fram som argument för att det skulle gå att kombinera monopol med gårdsförsäljning. Där får tillverkare av frukt- och bärviner (ej gjorda på vindruvor), säljas direkt av tillverkaren.
– Den största skillnaden är att Finland redan hade det systemet när de gick med i EU. Det har kritiserats från EU-håll, men eftersom ingen annan i EU tillverkar den typen av drycker så är det ingen konkurrensfördel för finska företag.
Små tillverkare får också sälja öl direkt till kund, men i Finland finns inte samma monopol på ölförsäljning. Där får starköl upp till 5,5 procent säljas i livsmedelsbutiker.
Bryggaren Johan Håkansson tycker att mängden öl som får säljas borde vara större. Han ifrågasätter också storleksbegränsningen på produktionen, som enligt debattartikeln verkar landa på 500 000 liter öl årligen. Besökare på landets största mikrobryggeri Oppigårds i Dalarna kommer inte att kunna köpa med sig öl därifrån, medan den som besöker Nyköpings bryggeri får handla. Han undrar hur folk ska kunna ha koll på hur mycket bryggeriet de besöker producerar.
Magnus Jonsson håller med om att det är förvirrande.
– Tanken med utredningen var ju att den skulle stötta små producenter på landsbygden. Det är så det står i direktivet, men det har man ju fått gå ifrån.
Anledningen är att de flesta små producenter finns i städer.
– Namnet gårdsförsäljning leder tanken till att det ska gynna idylliska vingårdar på Österlen, när det egentligen mest handlar om stöd till stadsproduktion.
Magnus Jonsson tror också att bryggerierna enkelt kan lösa småskaligheten själva.
– Delar man upp företaget i två så kommer de ju ner i volym. Det finns heller inget hinder för Carlsberg eller Spendrups att starta ett dotterbolag som säljer hantverksöl och blir ett skyltfönster utåt.
Finns det något i utredningen som juridiskt skulle kunna hindra IOGT-NTO från att börja odla kryddor i fönstren på Klara Södra och sedan krydda vodka och sälja där?
– Nej, inte som jag kan se. Gårdsförsäljning är som gjort för att man ska kunna anpassa verksamheten och gå runt reglerna. Det är kravet på en upplevelse som begränsar, men det är ju inga svårigheter att ordna, säger Magnus Jonsson.
Någon entusiasm från små tillverkare på landsbygden märks inte heller av. I en artikel i Ystads allehanda säger vinproducenten Staffan Lake att han inte kommer att börja sälja sina viner på gården om utredningsförslaget blir verklighet.
– Vi har inte tid att undervisa kunder i kanske en halvtimme, vi måste ägna oss åt vinodlingen. Om vi skulle anställa någon att göra det skulle det äta upp förtjänsten. Ska vi undervisa utländska besökare som inte förstår svenska blir det svårt. Jag kan klara det på engelska, men inte på tyska eller franska, säger Staffan Lake till Ystads allehanda.
IOGT-NTO hoppas att förslaget, liksom de tidigare två utredningarnas, läggs ner.
– Vår förhoppning är att förslaget läggs i byrålådan och glöms bort, säger Magnus Jonsson.