Nina Lundberg. Foto: Per Kristiansen

”Fler romska kvinnor självmedicinerar”

Självmedicinering och missbruk har ökat bland romska kvinnor, och dessutom gått ner i åldrarna. Det säger Nina Lundberg, romsk brobyggare i Stockholm stad.

Nina Lundberg, som möter många romska kvinnor i sitt arbete, säger att det är mycket vanligt med självmedicinering. Inte bara av mediciner utan av olika former av droger, som amfetamin, heroin och även subutex. Drogerna tas mot stress, för att slappna av, och för att minska oro och ångest.

Att föra statistik på etnisk grund är olagligt i Sverige, och det finns därför ingen statistik som stödjer Nina Lundbergs uppfattning. Hon hänvisar dock även till kollegor, och menar att många romer delar problembilden för romska kvinnor med självmedicinering och missbruk.

Nina Lundberg är själv rom och bär traditionella finskromska kläder. Hennes arbetsplats är Jobbtorg Stockholm, en kommunal verksamhet för personer som är arbetslösa och får försörjningsstöd. I sex år har hon varit en länk mellan romer och handläggare i kommunen. På väggen i hennes kontorsrum i stadsdelen Farsta i södra Stockholm hänger en affisch med nationella minoriteters rättigheter och ett foto från den romska brobyggarutbildningen på Södertörns högskola. På Jobbtorget får besökarna hjälp att hitta praktik, börja studera och hitta ett arbete. Varje vecka träffar Nina Lundberg romska kvinnor där hon misstänker självmedicinering.

– Jag känner igen rastlösheten och deras beteende. Jag kan se på pupillerna om de tagit en dämpande eller en uppiggande drog. Många äter någon form av dämpande medicin, till exempel sömntabletter, ångestdämpande eller smärtstillande, säger hon.

Ninal Lundberg har sin arbetsplats i Farsta i södra Stockholm. Foto: Per Kristiansen

Det är lätt att få tag på tabletter och droger och uppgivenheten bland romer är stor, enligt henne. Det handlar om fattigdom, bidragsberoende och bristande framtidstro. Nina Lundberg citerar som exempel en ung romsk kvinna med tablettmissbruk – ”Jag älskar det här tillståndet. Jag kan slappna av, mår bra och behöver inte tänka”.

– De bryr sig inte om riskerna. Många saknar sysselsättning och inkomst och det är svårt att bygga upp en vardag med arbete, utbildning och bostad, då inget riktigt löser sig, säger hon.

Nina Lundberg och hennes kollegor hjälper ofta till i ärenden som handlar om omhändertagande av barn, en vanlig konsekvens av ett pågående missbruk.

– När barn blir omhändertagna och familjer splittras känner många romska kvinnor att de inte har något mer kvar att förlora. Romska barn omplaceras ofta utanför sitt romska sammanhang och får inte rätten till sitt språk och sin kultur.

Som brobyggare möter Nina Lundberg många romska kvinnor. Foto: Per Kristiansen

En lösning som kan motivera romska kvinnor att sluta missbruka är att placera mammor och barn tillsammans på ett jourboende. Men enligt Nina Lundbergs erfarenhet är det är svårt att få en behandlingsplats. Hon önskar sig att kommunens handläggare efterfrågar brobyggarnas kompetens i ett tidigare skede.

– Tyvärr arbetar vi mycket med att släcka bränder. Det blir missförstånd mellan handläggare och romer. Det finns fördomar och diskriminering mot romer – och okunskap från romer om hur myndigheter jobbar. Tyvärr kommer vi många gånger in i ett ärende alldeles för sent.

Misstron mot myndigheter bland romer är stor. Diskriminering och antiziganism (förutfattade åsikter om romer) är en del av romernas historia som består av tvångssteriliseringar, avvisningar, nekad skolgång, avsaknad av bostad, påtvingad assimilation och rasbiologiska undersökningar. Strukturell diskriminering och antiziganism är fortfarande ett stort problem och steget att söka hjälp hos myndigheter är stort.

– Romer är rädda för att bli utsatta för diskriminering. De känner sig inte välkomna och är oroliga för dåligt bemötande och fördomar.

Nina Lundberg besöker en romsk förening i Fagersjö. Foto: Per Kristiansen

Det är fortfarande tabu med missbruk i den romska gruppen och många försöker dölja det, ändå är det välkänt menar Nina Lundberg. Romer är mer individualiserade idag och tar inte hjälp av varandra utanför kärnfamiljen som de gjorde förut, säger hon och fortsätter:

– Missbruk normaliseras och det är inget som leder till uteslutning ur den romska gruppen. Förr var romer noga med att inte göra saker som kunde skada familjens rykte och heder.

Stockholms stad anordnade 2016 en lyckad köksutbildning för tjejer och kvinnor i samarbete med föreningen Skyddsvärnet (en Non-profit organisation som sedan 1910 förebygger social utslagning och skapar bättre förutsättningar för människor i samhället). En majoritet av deltagarna fick efter utbildningen en praktik eller visstidsanställning i kommunen.

Utbildningen var för många ett sätt att hålla huvudet ovanför vattenytan och gav framtidstro. Kvinnornas familjer mådde bättre och barnen fick högre närvaro i skolan. Idag, några år senare, är flera av deltagarna utan arbete och får försörjningsstöd från kommunen.

– Det är för mycket som görs i projektform, vi måste tänka långsiktigt. Enda sättet är att jobba med individuella lösningar för individen, att coacha och motivera. Romer behöver som alla andra aktiviteter, gemenskap och en sysselsättning som skapar framtidstro.

Foto: Per Kristiansen

Nina Lundberg menar att det finns stöd för särskilda satsningar för romer. Exempel på det är regeringens strategi för romsk inkludering, och den lagstiftning som finns för romer utifrån deras status som nationell minoritet.

– Vi måste arbeta med särlösningar för romer under en kortare period så att gruppen får samma rättigheter och möjligheter som andra, så ser det inte ut idag. Det behövs mer operativa insatser som romer själva är med och utformar.

Därför är romska brobyggare med kulturell kompetens avgörande för att förbättra villkoren för romer, anser hon.

– Vårt, brobyggarnas, arbete har gjort stor skillnad. Vi har hjälpt många splittrade familjer och stöttat många till studier och arbete.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer