Forskning

Dålig impulskontroll ökar risken för drogbruk

De som använder alkohol eller andra droger ofta och mycket har i högre utsträckning svårt att hantera sina känslor.

I en ny stor studie har forskare från Karolinska Institutet och USA visat att svårigheter att hantera känslor har ett starkt samband med att använda alkohol, eller andra droger, ofta och i stora mängder.

– Ju större svårighet att kontrollera sina känslor, desto större problem, säger Maria Åbonde Garke, doktorand vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska institutet och huvudförfattare till studien.

Forskarna undersökte samband mellan resultat på ett självskattningstest för svårigheter att kontrollera känslor, i vilken utsträckning deltagarna hade psykiatriska symptom som ångest, depression och stress, hur ofta de använde droger, samt i vilken omfattning.

Maria Åbonde Garke betonar att den ökade risken gäller på gruppnivå, och behöver inte stämma in på en enskild individ.

Forskarna fann däremot inte någon ökad risk för personer med depression eller ångest.

– Vi hittade ingen korrelation mellan dessa symptom och substansbruk. Det var lite förvånande tycker jag, med tanke på att tidigare studier har tytt på sådana samband.

Svårighet att kontrollera känslor handlar om sådant som att förstå och acceptera sina känslor, att genomföra sådant man föresatt sig (koncentrationssvårigheter), att stå emot impulser och strategier för att hantera känslor.

”Personer som hade problem med impulskontroll och svårighet att förstå sina känslor hade oftare ett multisubstansbruk och ett svårare beroende.”

Maria Åbonde Garke, doktorand

Särskilt stor risk löper den som har dålig impulskontroll.

– Personer som hade problem med impulskontroll och svårighet att förstå sina känslor hade oftare ett multisubstansbruk och ett svårare beroende. De var oftare inlagda för beroendevård, säger Maria Åbonde Garke.

Data i studien är hämtade från tre separata studier som tidigare genomförts i USA; två med deltagare som var inlagda för beroendevård och en med deltagare som själva anmält sig till en studie om känslor och hälsa.

I artikeln diskuteras vad som är hönan och vad som är ägget.

– Individen behöver ju inte ha haft dålig impulskontroll från början. Det skulle kunna vara en konsekvens av långvarigt substansbruk, samsjuklighet eller sociala faktorer, säger Maria Åbonde Garke, och fortsätter:

– Men vi ser en glidande skala; gruppen med visst bruk har mindre svårigheter med impulskontroll än de som använder droger i större utsträckning. Det kan tyda på att svårigheterna fanns där från början.

”Jag hoppas att studien leder till ökad förståelse för relationen mellan känslomässig reglering och olika psykiatriska symptom, särskilt vid drogbruk.”

Maria Åbonde Garke, doktorand

Hur ska studien komma till användning?

– Jag hoppas att den leder till ökad förståelse för relationen mellan känslomässig reglering och olika psykiatriska symptom, särskilt vid drogbruk. Det är ju inte en behandlingsstudie, men jag hoppas att den ska kunna vara ett bra underlag för att utveckla behandlingsmetoder.

Resultatet lyfter också fram vikten av förebyggande strategier för att förhindra att problembeteenden ökar. Maria Åbonde Garke tror att många personer som går i behandling för psykiatriska symptom redan arbetar med känslohantering, men att det inte sker så systematiskt.

– Jag tror att många arbetar med detta intuitivt. Och det finns studier som visar att det går att lära sig hantera känslor. Men frågan är om förmågan blir bättre av de behandlingar vi erbjuder idag, eller om behandlingarna behöver förändras så att de är mer inriktade på känslohantering, att man får lära sig förstå sina känslor och vad de bidrar med.

Mer från Accent