Richard Hamm är historiker på University at Albany i New York och har specialiserat sig på nykterhetsrörelsen. Han säger att de som trodde på alkoholförbudet antog att det skulle förbättra samhället, och de tillskrev alkoholen allt ont. Men han menar att reformen inte stoppade de sociala problemen.
”Förbudstidens misslyckande har blivit en poäng för de som vill avkriminalisera droger, särskilt marijuana.”
Richard Hamm
Och än idag – ett sekel senare – ser Richard Hamm rester från förbudstiden i det amerikanska samhället.
– Förbudstidens misslyckande har blivit en poäng för de som vill avkriminalisera droger, särskilt marijuana. Detta då de anser att dåtidens alkoholförbud var så misslyckat och bara bidrog till fler brott och en svart marknad, säger han.
Det amerikanska alkoholförbudet har sin historiska bakgrund i det tilltagande drickandet i 1800-talets USA. Fler började oroa sig över alkoholens effekter på både individer och samhället, och den amerikanska nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare.
– Man såg alkoholförsäljning och konsumtionen som synder. Drivna av en religiös världssyn, började de kräva förbud mot försäljning av alkohol under 1850-talet, säger Richard Hamm.
Det ledde till att flera amerikanska delstater införde alkoholförbud. Men det ansågs vara kontroversiellt och slopades på flera håll. Men på 1880-talet fick alkoholförbudet åter en skjuts.
Dryckeskulturen skiftade: ölet blev mer populärt, och saloonerna utvecklades – ett utrymme där män uppmuntrades att dricka friskt. Många upplevde att samhället förändrades snabbt, med industrialisering, urbanisering och invandring. De trodde att ett alkoholförbud skulle kunna skapa mer ordning i det kaos de upplevde.
– De som stöttade förbudet, särskilt ”old stock Americans” (nybyggarna), såg det som ett svar på den ökade invandringen. Det fanns även en uppdelning mellan landsbygd och stad, där de på landsbygden stöttade alkoholförbudet, då fler invandrare bosatte sig i städerna, säger Richard Hamm.
Stora folkhälsoproblem, som skrumplever och kronisk alkoholism, gav den växande nykterhetsrörelsen ytterligare argument för ett nationellt alkoholförbud i USA.
Alkoholförbudet trädde i kraft januari 1920 – då blev all tillverkning och försäljning av alkohol olaglig.
Johan Persson, styrelseledamot i svenska Nykterhetshistoriska sällskapet, berättar:
– Förbudet var resultatet av ett halvt sekel av politisk kamp från Förenta staternas starka nykterhetsrörelse som var allierad med många av de protestantiska kyrkorna och progressiva politiker, säger han.
Dessutom hade kvinnorörelsen blivit en allt viktigare politisk maktfaktor, och kort därefter fick kvinnor nationell rösträtt.
– Kvinnorna stödde i hög utsträckning alkoholförbud, och politiker behövde nu börja lyssna på dem, säger Johan Persson.
Skandinaviska nybyggare i USA var ofta var kända för att tillhöra nykterhetsrörelsen, berättar han; de bidrog till koalitionen som införde alkoholförbudet. Medan invandrare från Tyskland och katolska länder snarare var emot.
Richard Hamm konstaterar att alkoholförbudet mottogs på olika sätt i landet.
– På platser som New York bröt man mot alkoholförbudet direkt, och det sågs som en misslyckad policy. På andra ställen, som i Kansas, hade man haft ett delstatligt förbud i många år. Där välkomnade man förbudet och det fungerade väl de första åren.
Alkoholkonsumtionen minskade, och dryckespriserna ökade. Samtidigt växte den illegala alkoholindustrin. Så kallade ”speakeasy’s”, dolda olagliga barer, dök upp på allt fler ställen
– Med tiden blev överträdelser vanligare, och påföljderna hade liten effekt. Då blev förbudet mindre populärt. Oppositionen organiserade sig, och med liknande taktiker som förbudets förespråkare en gång använt, kunde de upphäva det nationella alkoholförbudet 1933, säger Richard Hamm.
”Det finns en starkt rotad föreställning om att förbudet var verkningslöst. Statistiken visar att detta inte var sant.”
Johan Persson
Johan Persson delar dock inte Richard Hamms beskrivning av förbudstiden som ett misslyckande.
– Det finns en i populärkulturen och det allmänna medvetandet starkt rotad föreställning om att förbudet var verkningslöst och endast tjänade till att skapa en svart marknad för alkohol. Statistiken visar att detta inte var sant, säger Johan Persson, och fortsätter:
– En vanlig uppfattning var att förbudet tjänade till att stärka kriminella grupper. Men det finns inget som tyder på att den våldsamma brottsligheten ökade under perioden. Tvärtom minskade våldsbrotten under de första åren av alkoholförbud, för att sedan ligga kvar på en lägre nivå än under 1910-talet, säger han.
Dessutom säger han att man såg flera positiva folkhälsoeffekter, som minskad barnadödlighet och färre inläggningar på mentalsjukhus för alkoholrelaterade problem.
– När alkoholförbudet avskaffades var det framförallt av ekonomiska skäl. Under 1930-talets djupa depression menade man att det skulle ge samhället skatteinkomster. Även i slutet av 30-talet stödde en bit över 40 procent av befolkningen ett förbud, och ungefär en lika stor grupp var helnykterister, säger Johan Persson.