Internationellt har missbruk och beroende av receptbelagda läkemedel identifierats som det näst största missbruksproblemet efter alkohol.
I Sverige har läkemedelsberoende uppmärksammats väldigt lite. Missbruksutredningen, som gjordes av Gerhard Larsson 2011, beskriver läkemedelsberoende som ett stort och ökande problem.
2009 gjorde drygt 350 000 personer, 4,8 procent av befolkningen, minst fyra uttag av sömnmedel, lugnande eller smärtstillande läkemedel. Av dem hade 85 000 uttag som motsvarade en förbrukning av två eller fler normala dygnsdoser i genomsnitt per dag under ett år.
En nationell enkätundersökning har skattat att 65 000 personer, 1,1 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år har problem orsakade av läkemedelsanvändning. Problem som uppfyller kriterierna för skadligt bruk eller beroende.
–Vården skapar problemen, en förskrivande läkare eller behandlande mottagning har ställt till det här. Det komplicerar att ta upp det och hantera det. Det blir obekvämt, säger Stefan Borg.
Stefan Borg är läkare med många års erfarenhet av beroendevård, bland annat som tidigare chef för landstingets beroendecentrum i Stockholm. Nu jobbar han deltid på ett par små LARO-mottagningar, med läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.
– Jag tror IOGT-NTO kan göra stor nytta genom att fråga vad: har ni gjort, kom igen nu, skapa en diskussion i den här frågan. Så vi får känna att vi inte har prioriterat det här, säger han.
Stefan Borg var med och startade en specialmottagning för läkemedelsberoende i Stockholm på 1980-talet, bland annat utvecklade man där
ett särskilt vårdprogram för att trappa ner bensodiazepiner.
– Då fick patienter någonstans att direktsöka in till sjukvården.
Om ett beroende med abstinensbesvär visar sig redan inom det som är normala doser kan doktorn tänka att om patienten slutar med medicinen då kommer besvären tillbaka. Enligt Stefan Borg hade många läkare svårt att ta till sig att patienter kunde utveckla beroende även om de inte tog mer än normaldosen av ett preparat.
– Då har man ett bekymmer. Har ångestsjukdomen blivit värre, eller har det skett som en del i beroendeutveckling? I det ena fallet ska man ge en högre dos och i det andra lägre. Vi litade på de patienter som kom till oss, och behandlade dem för det de upplevde.
Det kom ungefär 400 patienter från Stockholmsområdet varje år fram till 2012, därefter blev det besparingar och minskad tillgänglighet. Det har också skett ett skifte när det gäller medicinerna som patienterna tar. I dag har de flesta i första hand ett opioidberoende av smärtmedicin, sedan lägger man på bensodiazepiner och sömnmedel. Överdosering är en allt vanligare dödsorsak menar Stefan Borg:
– Det här är inte medvetna överdoser, vi i professionen har inte förstått att det här har ändrat karaktär, när vi gått från benso till opioider. Vi har blivit mer liberala att förskriva smärtlindrande av humanitära skäl, men det finns en allvarlig biverkan. Tar man en överdos av sobril sover man i två- tre dygn, men i och med en kraftig inblandning av opiatläkemedel finns risken att man tappar kontrollen och tar för mycket. Somnar man minskar andningen och så dör man. I USA är det här den vanligaste dödsorsaken för personer under 50.
Från det att man visste att smärtläkemedlet fentanyl var inne på den illegala marknaden till dess att myndigheterna narkotikaklassat preparatet var det hundra människor som dog.
Stefan Borg träffar patienter som inte får hjälp för att de har något annat problem utöver läkemedelsberoendet.
– Kanske vill man förklara alla deras problem med smärta. De skickas till smärtmottagning och blir inte ett dugg bättre. De är vana att öka medicinen, inte att minska den och få hjälp att hantera smärtan på ett annat sätt.
Stefan Borg är bekymrad över att myndigheterna inte svarar upp tillräckligt kraftfullt och snabbt med att narkotikaklassa nya preparat.
– Från det att man visste att smärtläkemedlet fentanyl var inne på den illegala marknaden till dess att myndigheterna narkotikaklassat preparatet var det hundra människor som dog. Det är skakande, säger han.
Andra länder som till exempel Storbritannien har sluppit detta eftersom de har gruppklassning av till exempel alla fentanylpreparat. Stefan Borg tycker att myndigheterna är väldigt passiva när de låtit det här vara.
– Det är ett tungt pris att betala tycker jag. Försäljarna rear och pressar marknaden när de vet vartåt det lutar. Det är en bedrövlig situation.