Katastrofens potential

”Nu är det allvar” sa Annie Lööf under sitt tal i Almedalen medan ett 30-tal aktivister från Nordiska motståndsrörelsen gjorde sitt bästa för att störa. Jag trodde aldrig att jag skulle hålla med någon som har Margaret Thatcher och Ayn Rand som förebilder, men nu är det faktiskt allvar.

Inte främst på grund av 30 uniformt klädda nazister, utan för vad de är ett symtom på. Att rasism och högerextremism i allt större grad tar plats i offentligheten, begränsar minoriteters handlingsutrymme och skrämmer till tystnad. Från näthatet mot fotbollsspelaren Durmaz till Sifos väljarundersökningar kan vi se att rasismen har klivit in i den svenska offentligheten med ett stort steg. Det är den utvecklingen som göder Nordiska motståndsrörelsen och ger dem modet att visa sig offentligt.

Men även på den parlamentariska arenan kan vi se hur rasismen skapar problem. Inget av de politiska blocken kan längre samla en egen majoritet på grund av Sverigedemokraternas framfart. Det betyder att oavsett vem som blir största parti och får uppdrag att bilda regering så kommer regeringsbildningen röstas ner om man följer partiernas rådande allianser.

Man kan till och med tänka i termer av katastrof. Att en semi-militär våldssekt patrullerar Visbys gator och slår ner meningsmotståndare är en katastrof. Att var femte svensk röstar för rädsla och inskränkthet är en katastrof.

På väg till Almedalen läser jag A Paradise Built in Hell av Rebecca Solnit. Hon skriver om hur den populära bilden av katastrofer som något som tar fram det sämsta i människor är felaktig. Istället ger hon ett flertal historiska exempel på hur katastrofer fört människor närmare varandra. Hur altruism spirar efter en jordbävning eller under en bombräd. Katastrofen har potential att locka fram det allra bästa i oss.

Kan vi se det som nu sker som en katastrof – något som upphäver den rutin som delar upp oss? Och vilken roll spelar i så fall IOGT-NTO och det övriga civilsamhället i denna process? Om jag kan känna att jag har något gemensamt med Annie Lööf så borde vi kunna överbrygga de flesta meningsskiljaktigheter.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer