Ge eftertanken en röst

Efter en semesterresa i nio svenska landskap; bland andra Dalarna, Värmland och Dalsland, står det klart att det inte bara är den inhemska vården och omsorgen, lokalvården, spelutvecklingen med mera, som bärs upp av utrikesfödda svenskar. Utan även turistnäringen. En majoritet av de vandrarhem, matställen och kaféer vi besökt visar sig drivas av invandrade krafter. Rätt tänkvärt med tanke på de högstämda nationalistiska tongångar som hörs i valdebatten – och som handlar både om vad svenskhet och svensk kultur är, och om vilka som har rätten att forma och njuta den.

De som talat varmast om den svenska naturen, lokala sevärdheter, hantverk, kulinariska specialiteter och historia, är inte uppvuxna på orten.

De vi mött som talat mest och varmast om den svenska naturen, lokala sevärdheter, hantverk, kulinariska specialiteter och historia, är inte uppvuxna på orten. Likafullt har de sett möjligheterna, och kombinerar det bästa av två världar; detta svårgripbara som gör att kulturer, människor och samhällen utvecklas.

Om inte denna utveckling skett genom årtusendena skulle vi här i norr fortfarande huka kring våra lägereldar, med kaststenarna* inom räckhåll om de i byn bredvid skulle våga sig för nära.

En situation som för oss i vårt trygga land kan vara svår att föreställa sig.

Nu är vi istället, tack och lov, en del av världen dit människor söker sig för att de vill, men också för att de tvingats lämna sina hem och sina nära och kära. En situation som för oss i vårt trygga land kan vara svår att föreställa sig. Sommarens bränder, och de trauman som svenskar som hals över huvud flytt undan lågorna vittnat om, kanske kan ge en liten aning.

I år 100-årsjubilerar den svenska rösträtten. Använd den med omsorg och eftertanke.

Läs mer om valet här!

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer